Överenskommelse med civilsamhället stärker samverkan i Borås

I Borås sätter kommun och civilsamhälle gemensamma mål och prioriterar tillsammans för att skapa en bättre välfärd för invånarna. Grunden är en stabil överenskommelse som funnits på plats i tio år.

Den nya socialtjänstlagen ställer krav på förebyggande och lättillgängligt stöd som når invånare tidigt. Den nya lagen ställer också krav på att kommunen ska planera insatser i samverkan med andra aktörer. Civilsamhället kan spela en avgörande roll: Här finns ofta god kännedom om invånarna, kunskap om vad som fungerar, förmåga att bygga tillit och stort engagemang att bidra.

Kommun och civilsamhälle prioriterar gemensamt

Borås stad har sedan snart tio år en formaliserad överenskommelse med civilsamhället genom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Hittills har ett hundratal organisationer anslutit sig till överenskommelsen: studieförbund, frikyrkor, kulturföreningar, idrottsföreningar, folkrörelser och andra ideella organisationer.

Överenskommelsens kontaktperson är Lisa Jonsson, processledare i kommunen. Hon beskriver den som både en organisering, ett arbetssätt och ett förhållningssätt.

– Tyvärr innebär IOP ibland att kommunen först tänker ut en lösning och sen bjuder in civilsamhället för avstämning. Grunden i vår överenskommelse är att kommunen och civilsamhället tillsammans identifierar samhällsutmaningar, formulerar mål och prioriterar verksamheter.

Politisk enighet borgar för stabilitet

Överenskommelsen fyller tio år i höst. När den klubbades igenom av ett enigt fullmäktige 2016, fanns ett starkt politiskt stöd för samverkan med civilsamhället. Det borgar för stabilitet och långsiktighet, konstaterar Lisa Jonsson.

– Tack vare att vi har den här strukturen kan vi gå snabbt från övergripande dialog till ett konkret utvecklingsarbete. Samverkan är inget tillfälligt projekt utan en etablerad plattform för vårt gemensamma lärande, för prioriteringar och aktiviteter.

Överenskommelsen omfattar bland annat ett stående forum för samråd, arbetsgrupper, stormöten, nyhetsbrev och två processledare: en kommunal och en idéburen. I samrådet deltar representanter från olika kategorier av idéburna organisationer och flera kommunala förvaltningar.

– Eftersom vi har den här fasta mötesstrukturen blir relationerna inte beroende av enskilda eldsjälar eller tillfälliga projekt, säger Lisa Jonsson.

Förstudie och snabb mobilisering kring nya SoL

Den etablerade överenskommelsen har gjort det möjligt för Borås att snabbt mobilisera kring omställningen inför den nya socialtjänstlagen (SoL). För att undersöka möjligheter och hinder för närmare samverkan mellan kommun och civilsamhälle i enlighet med den nya socialtjänstlagen, har parterna genomfört en förstudie med stöd av Vinnova. Utöver Borås Stad och en idéburen part från kommunen deltog även Sjuhärads kommunalförbund och dess motsvarighet för den idéburna sektorn i regionen.

– Om vi inte redan hade haft den här strukturen på plats hade vi fått lägga mycket tid på att hitta samverkansparter och bygga relationer. Nu var det bara att köra, säger Lisa Jonsson.

Evidens, målgrupper och kompetens

Förstudien lyfter ett antal viktiga frågor som behöver hanteras. Kommunen behöver till exempel kunna lita på att idéburna aktörers arbetssätt håller tillräcklig kvalitet. Samtidigt är mycket idéburen verksamhet redan följeforskad, granskad eller bygger på lång erfarenhet.

– Frågan blir därför vems evidens som räknas och hur olika kunskapsformer kan bedömas gemensamt.

En annan fråga gäller målgrupper och lägesanalyser. Civilsamhället har ofta kunskap om grupper som kommunen har svårt att nå, personer med låg tillit till det offentliga, barn och unga i riskzon eller personer med psykisk ohälsa.

– Genom att kombinera kommunens och civilsamhällets kunskap kan man rikta insatser bättre och nå fler invånare.

En annan viktig fråga är vem som gör vad bäst, och hur kommunen tillsammans med civilsamhället kan avgöra vilka insatser som bäst möter invånarnas behov.

– Kommunen riskerar att missa kompetens om man bara ser de idéburna organisationerna som möjliga utförare, säger Lisa Jonsson.

Vill stärka kompetensen att samverka

Förstudien visar också att både kommunen och civilsamhället behöver lära sig mer om varandras roller, uppdrag och förutsättningar, hur verksamheterna styrs och vilka begränsningar som kan finnas.

– Men framför allt har vi sett ett stort behov av att stärka själva samverkanskompetensen, säger Lisa Jonsson. Alltså hur man gör när man leder eller deltar i en samverkansprocess.

Därför planerar Borås tillsammans med den idéburna parten att lämna in en ansökan till myndigheten för yrkeshögskoleutbildning om att få starta en fortbildningskurs i samverkan mellan offentlig och idéburen sektor.

Djävulen bor i detaljerna

Förstudien visar att det ofta är lättare att skapa samsyn om gemensamma behov och riktningar på strategisk nivå. När arbetet blir konkret kan relationerna däremot ställas på sin spets.

– Vem ska betala och vem ska bestämma, hur ska besluten förankras, vem ska göra vad, alla såna frågor blir tydligare i det operativa arbetet.

För att underlätta samverkan behövs det stödmaterial, arbetssätt och checklistor som hjälper tjänstepersoner och idéburna aktörer att göra rätt från början. Det kan handla om hur man bjuder in, hur man kommunicerar, vilken nivå av delaktighet som är aktuell och hur man hanterar olika förväntningar.

– Det blir ju särskilt komplicerat i individärenden, där man behöver hantera frågor om sekretess och samtycke. Här ser vi att det finns behov av att rusta både kommunala funktioner och idéburna organisationer, exempelvis när barn och unga i riskzon behöver meningsfull fritid eller stöd via civilsamhällets nätverk.

Förstudien har lett till att flera parter i länet, både offentliga och idéburna, vill vara med på en ansökan till Vinnova om ett genomförandeprojekt.

– Utan samverkan med civilsamhället klarar vi inte välfärden, så är det bara.