I Dalarna får kommunerna forskarstöd i omställningen

I Dalarna samverkar kommunerna med högskolan för att finansiera och bedriva praktiknära forskning. Under luppen just nu ligger socialtjänstens omställning: hur går det till när centrala begrepp ska omsättas i den kommunala vardagen?

Det kan låta tydligt och klart när lagstiftare klär sin vision av framtidens socialtjänst i nyckelord som förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad. Men exakt vad innebär de för den kommunala praktiken? Hur långt i förväg ska det förebyggande arbetet starta? Hur tillgänglig ska socialtjänsten bli för att räknas som lätt tillgänglig? Och hur mycket kunskap behövs för att underbygga en insats?

Forskning som kommer till nytta

Det här är frågor som kommunerna ytterst själva måste avgöra. Och det är den processen som Sverre Wide, docent i sociologi vid Högskolan Dalarna, undersöker i det tvååriga forskningsprojektet ”Skatta, fatta, förändra”.

– Det är tydligt utsagt att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, till exempel. Men vad är det egentligen man ska göra? Hur bestämmer en organisation vad som menas med det, var drar man gränsen?

Bakom projektet står den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) i Dalarna tillsammans med högskolan. Finansieringen kommer från kommunernas och högskolans gemensamma fond för hälso- och välfärdsforskning.

Följer arbetet i Lärprocess Framtidens socialtjänst

Genom att följa hur RSS Dalarna leder kommunerna genom den nationella lärprocessen Framtidens socialtjänst, studerar Sverre Wide hur centrala begrepp tolkas och omförhandlas på vägen från regering och riksdag ut i den kommunala verksamheten.

Projektet består av tre delstudier: analys av de läges- och behovsanalyser som kommunerna gjort inför omställningen; deltagande observation vid de fyra lärträffarna och vid separata dialogforum för kommunernas nyckelpersoner, samt kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner och förvaltningschefer som deltar i lärprocessen.

– För mig som forskare är det förstås en fantastisk möjlighet att få tillgång till det här fältet. Dessutom ser jag att det jag gör faktiskt kommer till nytta för någon.

Återkopplar resultaten

De regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) stöder kunskapsutveckling och samverkan mellan kommunerna i frågor om socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. RSS:erna har en viktig roll i omställningen till den nya socialtjänstlagen, bland annat genom att de driver och leder genomförandet av SKR:s nationella koncept Lärprocess Framtidens socialtjänst, som nästan alla kommuner deltar i.

Gina Eriksson är utvecklingsledare på RSS Dalarna och leder arbetet med kommunernas lärgrupper i processen. Hon är alltså en av dem som utgör länken mellan nationell och lokal nivå.

– För oss är det bra att ha någon med som kan observera det vi gör utifrån. Det är intressant att se hur kommunerna tar till sig de nationella budskapen, om det finns något vi behöver skruva på när vi förmedlar materialet som vi får från SKR. Forskningen ger oss nya perspektiv, samtidigt som jag får direkt feedback av Sverre på min egen roll.

Utöver enskilda sittningar med Gina Eriksson och hennes kollega Caroline Mörk, kommer Sverre Wide också att ha en mer samlad återkoppling efter halva projekttiden. Det ger både RSS och kommunerna en möjlighet att justera och kalibrera det fortsatta arbetet med stöd i forskningen.

En planerad förlängning av projektet är att låta en kommunanställd forska på halvtid under fyra år för att se vilket genomslag den nya socialtjänstlagen får på socialsekreterarnivå efter att ha filtrerats genom lärprocessen, med ett särskilt fokus på förebyggande arbete med barn och unga.

Kommunerna och högskolan samverkar

Högskolan Dalarna och länets femton kommuner samverkar sedan många år kring kunskapsutveckling inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, genom Hälsa och välfärd i Dalarna (HvD). Samverkan omfattar hela den akademiska pyramiden, från grundutbildningar och uppdragsutbildningar till forskning och utveckling.

Sedan 2020 finansierar parterna gemensamt en fond för hälso- och välfärdsforskning. Fonden delar ut medel till ett- eller tvååriga forskningsprojekt, motsvarande en 20-procents tjänst.

Den bärande idén är att deltagande kommuner och forskare gemensamt ska formulera forskningsfrågor som rör kommunal vård och omsorg. Projekten redovisas i en kort rapport på svenska och presenteras muntligt på den årliga FoU-dagen.

Forskning om, av och med kommuner

Reglerna är enkla: En eller flera kommuner slår sig ihop med forskare från Dalarnas högskola med kompetens inom området hälsa och välfärd. Kommunerna kan kontakta forskare själva eller få hjälp av HvD att hitta rätt akademisk kompetens.

Projektet ska hålla hög vetenskaplig kvalitet, vara relevant för kommunerna i länet och – förstås – motsvara inriktningen för den aktuella utlysningen.

Upplägget är skräddarsytt för att uppmuntra praktiknära forskning med hög relevans för kommunerna i länet.

– Genom rådet är kommunernas socialchefer med och formulerar syfte och kriterier för nya utlysningar, alla ansökningar ska skrivas under av socialchefen och det är rådets arbetsutskott som beslutar vilka ansökningar som ska beviljas medel, förklarar Elin Venngren, verksamhetsledare och ”matchmaker” på HvD.

Hittills har fonden finansierat ett tiotal avslutade projekt som handlar om bland annat demensvård, hemtjänst, digital tillsyn och läkemedelsrobotar, och vad som kan få chefer att delta i uppdragsutbildning.

Bra resultat kräver öppenhet

Gina Eriksson återkommer till värdet av att kunna bolla idéer och tankar med en forskare, både för sin egen och för kommunernas del.

– Sverre var med på vår första lärträff, han satt med runt borden på dialogcaféet och lyssnade och kommenterade och jag vet att det var uppskattat av deltagarna. Sen höjer det förstås stämningen på en konferens när man kan kasta in en forskare i programmet som reflekterar över socialt arbete.

Hon har ett bestämt medskick till andra som funderar på att låta sig beforskas: skilj på sak och person, försök inte skyla över eventuella skavanker eller brister i arbetet.

– Det här bygger på att vi är helt öppna med hur det ser ut, att vi inte försöker dölja något. Om vi inte är beredda att dela allt går det inte att dra några lärdomar.