Insatser utan behovsprövning i Karlskrona

I Karkrona fattade socialnämnden beslut om en riktlinje för insatser utan behovsprövning redan 2022. Här väljer de flesta invånare insatser utan bistånd, vilket har minskat ner på utredningarna på myndighetssidan.

I filmen berättar avdelningschef Andreas Sjöstrand, om arbetet med insatser utan behovsprövning på social- och funktionsstödsförvaltningen i Karlskrona kommun. Moderator: Maja Hagström, SKR. Längd: 13 minuter.

Del av en långsiktig strategi

År 2019 antog kommunfullmäktige i Karlskrona en treårig strategi för en sammanhållen socialförvaltning. Ett av de 24 uppdragen i strategin handlade om att kunna ge insatser utan behovsprövning.

– Målet var att medborgare ska få rätt hjälp, i rätt tid, och i sitt sociala sammanhang. Det blev något av ett mantra att falla tillbaka på under den här tiden, säger Andres Sjöstrand, avdelningschef.

Tjänstedesign för att fånga upp invånarnas behov och idéer

Gemensamt för alla uppdrag i strategin var hur förvaltningen skulle jobba med utveckling, och där var tjänstedesign ett viktigt verktyg.

– Det sättet användes för att få så många inspel och kloka idéer från våra medborgare som möjligt, för att i slutändan få bättre kvalitet på våra insatser. Inspelen från medborgare gav också många insikter under resan, bland annat om behovet av att kunna ge icke biståndsbeslutade insatser, säger Andreas.

Riktlinje och rutin för insatser utan behovsprövning

Sommaren 2022 beslutade nämnden om en riktlinje och en rutin för insatser utan behovsprövningen, eller ”service” som det kallas i Karlskrona. Där beskrivs vad insatser utan behovsprövning är, och vad som kan ges – och inte ges – utan behovsprövning. De första insatserna som gavs utan bistånd var till vuxna med skadligt bruk och beroende.

Slutat vara specialister och minskat på utredningar

För att kunna ge stöd tidigare ändrade förvaltningen också sin organisation 2022. Då startades en gemensam mottagning för barn, unga och vuxna. Vid mötet med invånare förklarade socialtjänsten skillnaden mellan att få insatser utan behovsprövning, mot att få samma hjälp som bistånd. De flesta valde insatser utan behovsprövning.

–Det gjorde ganska snabbt att vi minskade ner våra utredningar och uppföljningar i myndighetsdelen rörande vuxna personer, säger Andreas.

Den gemensamma mottagningen har också gått från att vara specialister, till att vara generalister. Här jobbar socialsekreterare och behandlare tillsammans, och invånare möter båda samtidigt.

– Vi har mixat alla enheter kompetensmässigt. Det kollegiala lärandet tar fart då man jobbar tillsammans i det vardagliga. Det är också en möjlighet att erbjuda en bredare kompetens och bättre stöd till dem vi är till för.

Karlskronas medskick till andra kommuner

• Ha återkommande dialog med politiken, så de känner sig trygga i besluten som fattas. Återkoppla erfarenheter från invånare, och statistik om hur det går.
• Skapa forum för medarbetare, chefer och stödfunktioner där ni kan lyfta frågor om nya socialtjänstlagen och insatser utan behovsprövning. Det är ett sätt att skynda på utvecklingen och få diskutera dilemma och nya arbetssätt, till exempel kring dokumentation.
• Våga prova en halvfärdig idé, lär av den och gå vidare. Det är ett roligare och snabbare sätt att utveckla verksamheten på.
  

Omställning med tjänstedesign i Karlskrona