Välfärdsrådgivare i Karlstad – samlokalisering för att möta invånare tidigt

I Karlstad finns välfärdsrådgivare från kommunen på akutmottagning och vårdcentraler. Genom samtal, rådgivning och vägledning hjälper de invånare att få rätt stöd i tid, samtidigt som samverkan med regionen stärks.

I filmen berättar välfärdsrådgivare Emma Bjerke om samlokaliseringen och hur det stärkt det förebyggande arbetet i kommunen. Längd drygt 1 minut.

Biståndsbedömare blir välfärdsrådgivare

Liksom många andra kommuner står Karlstad kommun inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och krav på att använda resurserna klokt. Samtidigt har avvecklingen av korttidsplatser och införandet av ny socialtjänstlag ställt nya krav på att arbeta mer förebyggande och proaktivt.

I mars 2024 gav vård- och omsorgsnämnden i Karlstad förvaltningen uppdraget att stärka arbetet för att öka äldres självständighet. Då infördes den nya funktionen välfärdsrådgivare. Välfärdsrådgivarna är erfarna biståndsbedömare som fått ett nytt, mer uppsökande och förebyggande uppdrag. Samtidigt har de kvar sin beslutande- och bedömningsrätt.

Samlokalisering stärker det förebyggande arbetet

Välfärdsrådgivarna möter invånare på akuten och vårdcentraler – ofta innan personen själv sökt stöd. Genom samtal, rådgivning och vägledning hjälper de invånare att hitta rätt stöd i tid, och bevara självständighet genom alternativ lösningar utöver kommunala insatser. Välfärdsrådgivare kan även fatta beslut om insatser när det behövs, och samordna insatser i dialog med den enskilde, utförare och vårdpersonal.

– Efter titeländringen från biståndsbedömare till välfärdsrådgivare har det uppsökande och förebyggande arbetet underlättats. Många samtycker och ser fram emot kontakt. Biståndsbedömare förknippas lätt med hjälp i hemmet, vilket gör att den enskilde inte tar kontakt, säger Emma Bjerke, välfärdsrådgivare i Karlstad kommun.

Arbetet började på akuten

Arbetet startade på akutmottagningen hösten 2023. Biståndschef hade några månader tidigare kontaktat akutmottagningens verksamhetschef och presenterat idén med biståndsbedömare på akuten för att möta invånares behov av omvårdnadsinsatser och undvika onödiga inläggningar i slutenvården. Gensvaret från akutmottagningens ledning var positivt.

Efter en projektplanering inledde välfärdsrådgivarna med att informera vårdpersonal om bland annat välfärdsrådgivarens tilltänkta arbetsuppgifter, för att skapa en rimlig förväntan på den nya rollen. Därefter följde några månader med täta avstämningar mellan verksamheterna för att fånga upp om något inte fungerade eller behövde skruvas på.

Välfärdsrådgivaren har sedan start funnits på plats vardagar kontorstid. Arbetsuppgifterna har utvecklats och består idag bland annat av att möta invånare fysiskt på akuten, ge råd och vägledning till stöd, samt bedöma och bevilja insatser. Om personen behöver läggas in på sjukhuset kan välfärdsrådgivaren redan på akutmottagningen informera om och förbereda för en god och trygg utskrivning.

I de fall vårdpersonal identifierar invånare som kan ha nytta av att träffa välfärdsrådgivare inhämtas först ett samtycke till kontakt, men invånare kan även söka upp välfärdsrådgivare på plats. Vid behov efterfrågas också samtycke till informationsdelning mellan vårdpersonal och välfärdsrådgivare. Om den enskilde är folkbokförd i annan kommun kontaktas den kommunen för dialog.

Sedan årsskiftet 2023-2024 är välfärdsrådgivare på akuten ett etablerat arbetssätt istället för projekt.

Arbetssättet utvecklas vidare på vårdcentralerna

De positiva resultaten på akutmottagningen öppnade upp för diskussion om nya samarbeten för förebyggande arbete i ett ännu tidigare skede. Kommunens biståndschef kontaktade därför i april 2024 verksamhetschefen för en av Karlstads större vårdcentraler för att undersöka möjligheten att skapa ett liknande arbetssätt inom öppenvården. Vårdcentralen valdes ut dels på grund av storlek och den höga andelen listade äldre patienter, dels utifrån förutsättningarna i lokalerna.

Vårdcentralen ställde sig positiv till samverkan. I juni 2024 inleddes arbetet med ett öppet hus dit kommunens invånare bjöds in, bland annat genom patientföreningar, pensionsföreningar och ett pressmeddelande. Syftet var att berätta om den nya funktionen, och lyssna in invånarnas förväntningar och erfarenheter.

– Öppet hus blev ett viktigt tillfälle att ta del av berättelser om när dialog och samarbete mellan region och kommun inte fungerat, något vi kunde ta med oss i arbetet framåt, säger Emma Bjerke.

Idag finns välfärdsrådgivare på två vårdcentraler och arbetssättet utvecklas fortfarande. För att få genomslag har information och tillgänglighet varit viktiga nycklar. På vårdcentralerna finns välfärdsrådgivare på plats vardagar kontorstid, och kan kontaktas av både vårdpersonal och av invånare själva via regionens digitala bokningssystem. Vårdpersonalen delar ut en broschyr, som också går att hitta i väntrum och entré.

Välfärdsrådgivaren träffar invånaren direkt på vårdcentralen, i hemmet eller över telefon. Dessutom har välfärdsrådgivaren en rådgivande roll gentemot vårdpersonalen och deltar i teamronder en gång i veckan.

Tidigare stöd och stärkt självständighet

Uppföljningar visar att fler invånare får rätt stöd i tid, att färre söker omsorgsinsatser och att behovet av omfattande insatser kan förskjutas. Antalet onödiga inskrivningar har också minskat, liksom upplevd etisk stress hos akutens vårdpersonal. Välfärdsrådgivarna har blivit en uppskattad resurs både för invånare och vårdpersonal, och arbetssättet har lett till bättre samverkan mellan kommun och region.

– Karlstadsborna är med oss och uppskattar vårt arbete. Vi får höra att det ligger i linje med vad de saknat och tycker är viktigt, säger Emma Bjerke.

Arbetet på vårdcentralerna har sedan uppstart finansierats av biståndsenheten inom befintlig budget. Arbetet på akutmottagningen finansieras sedan 2024 gemensamt av kommunen, regionen, och några grannkommuner eftersom välfärdsrådgivarna möter invånare från hela regionen och då samordnar kontakt med biståndsbedömare i bosättningskommunen.

Karlstads lärdomar och tips till andra

• Ge mandat och tillit till de som är närmast verksamheten att utveckla arbetssättet.
• Fysisk närvaro i regionens verksamheter bygger tillit och gör det lättare att fånga upp behov.
• Våga testa nytt, även utan färdig plan – utveckling sker bäst nära verksamheten.
• Tänk på titulatur och kommunikation för att minska trösklar och skapa nyfikenhet kring förebyggande stöd. Återkoppla till berörda för att ge arbetssättet legitimitet.
• Sluta aldrig utveckla och anpassa arbetssätten.

En självständig aktiv vardag – Karlstads webbplats med tips för äldre