Flexibelt socialt stöd i Stockholm

Under 2026 testar socialtjänsten i Stockholm ”Flexibelt socialt stöd” – en ny insats utan behovsprövning som både rymmer stödjande samtal och praktisk hjälp. Samtidigt införs nya arbetssätt för att nå invånare tidigt, samordnat och tillgängligt.

Ny flexibel insats

Att inte komma till skott med den där läkartiden. Att inte förstå hur det går till att skaffa bank-id. Att missa ansökningsdatum till en utbildning. Det finns många hinder att snubbla på. Saker som kan få stora konsekvenser för den enskilda individen, trots att de egentligen skulle vara lätt åtgärdade.

När chefer och medarbetare i Stockholms stads socialförvaltning tillsammans med brukarorganisationer genomförde en behovsanalys kring tidiga insatser, var det många som lyfte det här behovet av ett flexibelt socialt stöd: möjligheten för alla målgrupper att få både praktisk hjälp och några stödjande samtal utan behovsprövning.

Så det fick också bli namnet på en ny insats som från början av 2026 ska testas i fyra stadsdelar: Järva, Södermalm, Skarpnäck, samt Enskede-Årsta-Vantör.

Möjlighet att prova nya arbetssätt

Pilotstadsdelarna ska också prova nya arbetssätt som kan göra socialtjänsten mer tillgänglig och samordnad, säger Rebecca Hedenstedt, projektledare för det stadsövergripande arbetet med omställningen av socialtjänsten i Stockholms stad.

– Det finns en stark önskan om att skapa en tydlig ingång till socialtjänsten där alla känner sig välkomna oavsett ålder eller behov. En tydlig ingång dit alla kan vända sig om de inte vet vilket stöd de behöver. Men även sidoingångar direkt till stöd för de invånare som vet vilket stöd de önskar. Ingången ska även kunna ge viss rådgivning utan tidsbokning och kanske på andra öppettider än de man har idag, både fysiskt och digitalt. Det ska vara lätt att hitta den information man behöver, säger Rebecca Hedenstedt.

– Vi behöver också jobba teambaserat runt individen, så att hen får rätt stöd och inte behöver ha kontakt med så många olika personer. Det kan både handla om att samla rätt specialistkunskaper som jobbar i team eller att några blir mer generalister.

Lotsa vidare i stället för att hänvisa

Vissa arbetssätt arbetar alla stadsdelar med direkt och inte enbart pilotstadsdelarna, till exempel att jobba mer uppsökande och att flytta ut socialtjänsten dit där målgrupperna finns. Redan nu finns bra initiativ i staden, till exempel att socialsekreterare arbetar några dagar i veckan hos föreningar som jobbar med personer i hemlöshet. Socialsekreteraren är gäst hos föreningen och kan jobba tillitsskapande och relationsbyggande.

– En annan lågt hängande frukt är att lotsa invånare vidare i stället för att bara hänvisa dem, det vill säga att lämna stafettpinnen vidare till en annan kollega som jag tror kan hjälpa till på bästa sätt. Det minskar risken att människor faller mellan stolarna. Det kan man börja med redan imorgon.

Piloten med flexibelt socialt stöd och de nya arbetssätten startar i början på 2026. Under 2028 ska arbetssätten vara implementerade i samtliga elva stadsdelar.

Frukten av ett gediget förarbete

Flexibelt socialt stöd och förändrade arbetssätt är några av de idéer som kom fram i de workshoppar som socialförvaltningen och äldreförvaltningen genomfört för att fylla begreppet första linjen med konkret innehåll, en process som involverat både medarbetare, chefer och brukare i flera steg.

– Vi frågade helt enkelt kring vilka behovsområden det skulle passa att ge insatser utan behovsprövning och bad deltagarna i workshopparna att lista vad det skulle kunna vara för insatser som matchar det.

– När vi tittade på arbetssätten inom första linjen så bad vi deltagarna att försöka tänka utifrån när en individ kommer i kontakt med oss. Hur ska det gå till? Hur tar de kontakt? Hur går det till när man kommer i kontakt med oss? Hur blir ett första möte? Vad händer under en insats, och hur blir ett avslut?

Deltagarna fick också göra en prioritering av insatser och arbetssätt utifrån parametrarna ansträngning och effekt: Vad kommer att vara svårt att genomföra eller lätt att genomföra? Vad kommer att ha en hög effekt, eller kanske en lägre effekt?

– Vi fick mängder av bra förslag som vi tittade på, prioriterade, analyserade risker och konsekvenser innan vi tog fram ett förslag som förankrats och beslutats.

Så togs förslag om nya insatser och arbetssätt fram

I filmen berättar Rebecca Hedenstedt hur Stockholms stad gick tillväga för att fylla första linjen med innehåll. Du hör om stadens inventering av befintliga insatser och om workshopparna kring nya arbetssätt och insatser utan behovsprövning. Längd: 15 minuter.

Filmen är ett klipp från webbsändningen Framtidens socialtjänst – nästa steg inför ny socialtjänstlag från maj 2025.

Omställningen drivs gemensamt – för alla målgrupper

I Stockholms stad drivs omställningen till ny socialtjänstlag i ett gemensamt projekt för alla målgrupper: barn och unga, vuxna, äldre, personer inom socialpsykiatrin och med funktionsnedsättning.

Projektledaren Rebecca Hedenstedt är placerad på socialförvaltningen, som ansvarar för omställningen tillsammans med äldreförvaltningen och stöttar förändringsledare på de elva stadsdelsförvaltningarna. En strategisk styrgrupp samlar direktörer från fackförvaltningar och stadsledningskontor, samt vissa stadsdelar. Den operativa styrgruppen bemannas med avdelningschefer.

Löpande dialog med brukarorganisationer

Projektet har tillsatt en egen brukarreferensgrupp med representanter för brukarorganisationer som träffas några gånger per termin.

– Det ger ett stort värde att ha en löpande dialog med brukarna, de kan ta med frågor hem till sina organisationer och stämma av, vi kan ta upp en fråga flera gånger och de som sitter i gruppen får en förståelse för själva processen.

Nå rätt målgrupp tidigt

Andra tips från Rebecca Hedenstedt är att våga testa satsningar i mindre skala och justera efterhand om man är osäker, liksom att inte fastna för länge i planeringsfasen utan i stället gå in i en genomförandefas. Hon betonar också vikten av att försöka nå rätt målgrupper med de tidiga insatserna.

– Idag kommer många till socialtjänsten via myndighetsutövningen trots att de egentligen inte behöver utredas, till exempel inom barn och unga. Det är viktigt att vi når dem med tidigt stöd.