Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering

Samhällsplanering är kommunens arbete med att planera och utforma den fysiska och sociala miljön. Det omfattar bland annat:

• översikts- och detaljplanering enligt plan- och bygglagen (PBL)
• bostadsförsörjningsplaner
• planering och förvaltning av gator, torg och grönområden
• planering av skolor, idrottsplatser, kulturmiljöer och andra lokaler
• hur kommunen använder mark och fastigheter, inklusive nyttjanderätter

Samverkan sker också med regionen, som ansvarar för frågor som kollektivtrafik och lokalisering av vårdcentraler.

Vad kan/ska socialtjänsten bidra med?

När ska socialtjänsten medverka?

Det är viktigt att socialtjänstens perspektiv kommer in tidigt i planeringen. Du behöver vara delaktig i:

• det strategiska arbetet med mål och prioriteringar
• översiktsplanering
• detaljplanering
• konsekvensanalyser och bedömningar
• samråd och dialog med andra aktörer
• uppföljning av insatser och planering

Socialtjänsten kan samverka med samhällsbyggnadsverksamheter och andra aktörer inom bland annat följande områden:

• fysisk planering
• bostads- och lokalplanering
• kollektivtrafik och tillgänglighet
• grönområden och rekreation
• arbete mot segregation
• brotts-, trygghets- och skadeförebyggande arbete
• medborgardialog
• digitalisering och datadriven områdesanalys

Samhällsplanering utifrån olika målgrupper

Här beskrivs konkreta arbetsmoment för de olika målgrupper som socialtjänsten möter. Dessa praktiska exempel kan användas som stöd i planeringen och i samverkan med samhällsbyggnadsverksamheter och andra aktörer.

Barn och unga

Barnkonsekvensanalyser (BKA) är ett viktigt verktyg för att säkerställa att barnets bästa beaktas i samhällsplaneringen. De används för att analysera hur planerade åtgärder påverkar barns vardag, trygghet och utveckling, till exempel i samband med översiktsplaner och detaljplaner.

En BKA kan innehålla:

• inventering och kartläggning
• analys av påverkan
• barn och ungas delaktighet
• åtgärdsförslag
• dokumentation och uppföljning

Arbetet kan genomföras som ett samarbetsprojekt mellan socialtjänst, samhällsbyggnad, gatukontor, skola och förskola samt kultur- och fritidsverksamhet.

Exempel och stödmaterial - barn och unga

Göteborgs stad: BKA-matriser som stöd i detaljplanering
2IC Barnkonsekvensanalys – Teknisk Handbok

SKR:s modell för barnkonsekvensanalysBarnkonsekvensanalys inför nya socialtjänstlagen

Lysekils kommun: Metodhandbok med steg-för-steg-process för BKAMetodhandbok för Barnkonsekvensanalys

Vuxna

Arbetet inom området vuxna omfattar socialtjänstens medverkan i samhällsplanering kopplat till hemlöshet, bostadsförsörjning samt skadligt bruk och beroende. Arbetet berör både boendeplanering, sociala insatser och trygghet. Arbetsmoment kan vara att:

• ta fram hemlöshetskartläggningar och konsekvensanalyser
• samverka med bostadsföretag kring bostäder för utsatta grupper
• planera boendeformer och deras lokalisering
• bidra med kunskap om placering av vårdcentraler och social service
• planera insatser och miljöer som minskar skadligt bruk och beroende
• bidra till tryggare offentliga miljöer

Exempel och stödmaterial - vuxna

Boverkets metodstöd Alla behöver ett hem Alla behöver ett hem - ett metodstöd - Boverket

Socialstyrelsens kunskapsstöd om hemlöshet https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/hemloshet

Boverkets vägledning Planering för bostadsförsörjning
Planering för bostadsförsörjning – en handbok - Planering för bostadsförsörjning - Boverket

Arbetssättet Bostad först Bostad först - vi kan minska hemlösheten i Sverige

Äldre

Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen för äldre handlar om att skapa fysiska och sociala miljöer som stödjer ett tryggt, aktivt och självständigt liv. Viktiga områden att planera för:

• god tillgång till vård, service och kollektivtrafik
• bostäder som är anpassade efter äldres behov (till exempel trygghetsboenden och seniorbostäder)
• digital infrastruktur som ökar tryggheten
• mötesplatser som minskar ensamhet och stärker gemenskap
• trygg utemiljö och närmiljö
• långsiktiga prognoser för framtida behov

Exempel och stödmaterial - äldre

SKR:s sidor om äldreomsorg och boendeformer Utveckla hälsa, vård och omsorg för äldre - SKR

SKR:s sida om Särskilt boende
Särskilt boende - SKR

Prognosverktyg för äldreomsorg – stöd för att planera framtida behov
Prognosverktyg äldreomsorg | Framtidens socialtjänst | SKR

MFD:s material om äldres delaktighet
Äldres delaktighet i samhället - MFD

WHO:s nätverk för åldersvänliga städer Åldersvänliga städer och samhällen - MFD

Personer med funktionsnedsättning

Samhällsplaneringen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett självständigt liv och delta i samhället på lika villkor.

För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att personer med funktionsnedsättning har möjlighet till en aktiv och tillgänglig fritid. Det är därför viktigt att även fritidsmiljöer och mötesplatser planeras med tillgänglighet i fokus.

Arbetsmoment kan vara att:

• analysera framtida behov av boendeformer enligt SoL och LSS
• planera för fysisk, digital och kommunikativ tillgänglighet
• säkerställa tillgänglighet i boenden, offentliga miljöer, kollektivtrafik och verksamhetslokaler
• planera för daglig verksamhet och sysselsättning
• involvera målgruppen genom dialog, funktionsråd och till exempel stadsvandringar

Exempel och stödmaterial - funktionsnedsättning

SKR:s information om LSS-boenden Boendeformer LSS - SKR

Riksdagens material om tillgänglighetslagstiftning
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet

Brottsprevention

Socialtjänsten har viktig kunskap om hur otrygghet och brister i den fysiska miljön påverkar olika grupper, till exempel barn, kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättning. I samhällsplaneringen ska både fysiska åtgärder som förebygger brott och social brottsprevention ingå.

Kommunernas brottsförebyggande ansvar regleras även i lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Lagen tydliggör kommunens ansvar för att arbeta systematiskt och kunskapsbaserat med brottsförebyggande frågor.

Arbetsmoment kan vara att:

• bidra med analyser av trygghet och otrygghet
• delta i planeringen av offentliga miljöer
• uppmärksamma risker för särskilda grupper
• föreslå åtgärder som ökar tryggheten i bostadsområden och offentliga rum

Planering för våldsutsatta

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för våldsutsatta. Arbetet kan omfatta:

• att planera för tillgång till bostäder vid behov
• skyddat boende
• långsiktiga boendelösningar
• stöd i befintligt boende, till exempel med hjälp av insatser som Huskurage

Exempel och stödmaterial - brottsprevention

Boverkets information om brottsförebyggande åtgärder Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder - Boverket

SKR:s material om brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande - SKR

Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och heders­relaterat våldVåld i nära relation - SKR

Huskurage https://huskurage.se/

Jämställdhetsmyndighetens digitala handbok om våldsprevention
Implementera, följ upp och sprid | Jämställdhetsmyndigheten

Lagar som reglerar socialtjänstens medverkan

Socialtjänstlagen

Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen har stöd i lagstiftningen. Den nya socialtjänstlagen betonar det förebyggande arbetet och tydliggör att socialtjänsten ska bidra till jämställda och jämlika livsvillkor. Lagen förtydligar också socialnämndens ansvar för samverkan och planering av insatser.

Socialtjänstens ansvar i samhällsplaneringen

Socialtjänsten har unik kunskap om hur olika grupper lever, vilka behov de har och vilka förutsättningar som påverkar deras livsvillkor. Denna kunskap är viktig när kommunen planerar bostadsområden, offentliga miljöer och kommunal service.

I socialtjänstlagen framgår att socialnämnden bland annat ska:

• medverka i samhällsplaneringen
• främja goda miljöer i samverkan med andra aktörer
• bidra med sociala erfarenheter och påverka utformningen av bostadsområden
• arbeta för tillgängliga offentliga lokaler och kommunikationer
• ta initiativ till åtgärder för goda livsvillkor för äldre, barn och unga, våldsutsatta, personer med funktionsnedsättning och andra grupper med särskilda behov

Socialtjänsten ska också i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Planering av insatser och samverkan

I den nya socialtjänstlagen tydliggörs socialnämndens ansvar för att planera sina insatser och samverka med andra aktörer. Planeringen ska utgå från socialtjänstens erfarenheter och bidra till ett förebyggande och långsiktigt arbete.

Andra lagar som styr samhällsplaneringen

Även andra lagar har betydelse för socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen anger att planläggning av mark och vatten samt byggande ska bidra till goda sociala levnadsförhållanden och en god, långsiktigt hållbar livsmiljö för människor. Det sociala perspektivet är därmed en viktig del av samhällsplaneringen.

Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Lagen tydliggör att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen. En trygg bostad är en grundläggande förutsättning för människors välmående och livschanser.

Socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och lagen om bostadsförsörjningsansvar ska ses som sammanhängande. Tillsammans syftar de till att skapa god välfärd och goda livsvillkor för invånarna i Sveriges kommuner.

Säkerställa mandat och struktur för medverkan

För att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen ska få genomslag behövs ett tydligt mandat och ett strukturerat arbetssätt i kommunen. Nedan beskrivs några viktiga delar.

Tidigt deltagande i planeringen

Socialtjänstens perspektiv behöver komma in tidigt i samhällsbyggnadsprocesserna och redan i planeringens första skeden. Det gäller både strategiska frågor och i tidig planering.

Medverkan genom hela processen

Socialtjänsten ska bidra med sina perspektiv, sin lokalkännedom och sin kunskap i flera skeden av planeringsprocessen. Det gäller både:

• strategiska och proaktiva frågor i ett tidigt skede
• planering av insatser för individer och grupper i ett senare skede

Gemensamt inriktning mot social hållbarhet

Utifrån detta behöver socialtjänsten, samhällsbyggnadsfunktionerna och övriga aktörer i kommunen arbeta gemensamt med samhällsplaneringen. Målet är att bidra till god välfärd och social hållbarhet.

Social hållbarhet i ett kommunalt perspektiv handlar om att skapa ett samhälle där alla invånare har goda jämställda och jämlika livsvillkor, både idag och på lång sikt.

Politiskt stöd och prioritering

För att ge kraft åt det ansvar som finns i socialtjänstlagen behöver frågan ges större politisk tyngd och hanteras mer strategiskt och strukturerat.

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att frågan ges tillräcklig vikt i det kommunala välfärdsarbetet.

Tydligt ansvar i ledningen

Frågan om samverkan behöver fångas upp på ledningsnivå. Kommunens tjänstemannaledning har det operativa ansvaret för den gemensamma hanteringen och för att involvera medarbetarna i arbetet.

Reglementen som stöd för samverkan

Ett viktigt verktyg för att säkerställa samverkan genom hela organisationen kan vara att tydliggöra ansvar och uppdrag genom skrivningar i nämndernas reglementen. Det bidrar till struktur, långsiktighet och tydlighet.

Startfrågor för gemensam dialog och samverkan

Följande frågor kan användas som stöd i dialogen mellan socialtjänst, samhällsbyggnadsverksamheter och andra aktörer:

• Har vi rutiner för samverkan?
• Hur involveras politiken?
• Finns målkonflikter?
• Vilka processer påverkar våra verksamheter?
• Vilka perspektiv kan socialtjänsten bidra med?
• Hur använder vi konsekvensanalyser?
• Hur involverar vi invånare med olika kön och åldrar?
• Tar vi fram sociala områdesbeskrivningar och konsekvensanalyser som stöd för arbetet med social hållbarhet?

Nyckeltal, indikatorer och statistik för att följa upp medverkan

Behovet av statistik, nyckeltal och indikatorer varierar mellan kommuner. De kan användas för att följa upp socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen och bedöma om uppsatta mål nås. Det är samtidigt viktigt att uppföljningen inte skapar onödig administration.

Statistiken bör så långt som möjligt vara uppdelad på kön. Det gör det lättare att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, och ger ett bättre underlag för planering, beslut och uppföljning.

Indikatorer som visar socialtjänstens medverkan

Indikatorer används för att följa utvecklingen och bedöma om uppsatta mål nås.

Exempel på indikatorer:

• antal sociala konsekvensanalyser som genomförs i samband med större detaljplaner eller översiktsplaner
• andel planeringsprojekt där socialtjänsten deltar i samråd eller arbetsgrupper
• antal samverkansmöten mellan socialtjänst och samhällsbyggnadsverksamhet
• tid från identifierat behov till insats

Nyckeltal för social hållbarhet i fysisk planering

Nyckeltal beskriver exempelvis volymer, andelar eller resultat som kan följas över tid.

Exempel på nyckeltal:

• segregationsindex, exempelvis andelen låginkomsttagare i ett område jämfört med kommunens genomsnitt
• andel detaljplaner där socialtjänsten deltagit i samråd
• antal yttranden från socialtjänsten per år
• trygghetsindex baserat på invånarnas upplevelse av trygghet i offentliga miljöer

Processindikatorer

Processindikatorer visar hur samverkan och arbetssätt fungerar, snarare än vilka resultat som uppnås.

Exempel på processindikatorer:

• antal gemensamma strategidokument mellan socialtjänst och samhällsbyggnadsverksamhet
• andel planeringsprocesser där socialtjänsten deltar
• antal samverkansmöten mellan socialtjänst och samhällsbyggnadsverksamhet per år

Statistik som stöd i samhällsplaneringen

Statistiken som används ska i möjligaste mån vara könsuppdelad för att kunna mäta och analysera gruppers olika behov kopplat till sociala aspekter på samhällsplaneringen.

Demografi och socioekonomi

Exempel på statistik:

• befolkningsstruktur (ålder, kön och hushållstyper)
• utbildningsnivå, sysselsättning och inkomster
• boendeförhållanden och segregation

SCB – Hitta statistik

Socialtjänstdata från SCB

Exempel på statistik:

• äldreomsorg (hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet)
• individ- och familjeomsorg (insatser och placeringar)
• vuxna med skadligt bruk eller beroende
• ekonomiskt bistånd
• insatser enligt LSS

SCB – Socialtjänst

Öppna jämförelser

Nyckeltal på lokal, regional och nationell nivå för socialtjänst och hälso- och sjukvård.Socialstyrelsen öppna jämförelser

Kommunvisa nyckeltal, bland annat kopplade till den nya socialtjänstlagen.RKA nyckeltal Kolada

Datadriven områdesanalys

Forskning och litteratur

Social hållbarhet i samhällsplaneringen (Göteborgsregionen)
Ett kunskapsunderlag om hur sociala perspektiv kan integreras i planeringen. Social hållbarhet i samhällsplaneringen – ett kunskapsunderlag

Social hållbarhet i samhällsplanering (RISE)
En genomgång av metoder, arbetssätt och forskning om social hållbarhet.Social hållbarhet i samhällsplanering – en kunskapsöversikt

Forskargrupp om samhällsarbete, social hållbarhet och förebyggande arbete (Umeå universitet)
Forskning med fokus på sociala livsvillkor, marginalisering och förebyggande insatser. Samhällsarbete, social hållbarhet och förebyggande arbete

Den byggda miljöns betydelse för att minska boendesegregation och ojämlika livsvillkor (Delmi och Vetenskapsrådet)
En forskningsrapport om hur fysisk planering påverkar segregation och sociala skillnader.Den byggda miljöns betydelse för att minska boendesegregation och ojämlika livsvillkor

Vägledning för jämställd fysisk planering (Jämställdhetsmyndigheten)
Underlag och metoder för att planera miljöer och platser som främjar jämställdhet. Vägledning för jämställd fysisk planering

Följeforskning om levnadsvillkor och sociala insatser i Malmös marginaliserade bostadsområden (Malmö universitet)
Studier av sociala insatser, utvecklingsarbete och levnadsvillkor i utsatta områden. Följeforskning om levnadsvillkor och sociala insatser i Malmös marginaliserade bostadsområden