1. Utgå från invånarnas behov och involvera dem i utvecklingen

Kommunen och andra aktörer har ofta många olika kunskapsunderlag om invånare, brukare och anhörigas resurser, förutsättningar, livsvillkor, behov och önskemål. Att sammanställa befintlig kunskap spar tid och bidrar till bättre helhetssyn och samverkan. Det blir också lättare att identifiera kunskapsluckor och minskar risken att vi belastar invånare med fler enkäter som handlar om samma sak.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Vilka kunskapsunderlag finns redan hos oss eller hos andra förvaltningar/experter i kommunen (till exempel inom folkhälsa, barnrätt, vålds- och brottsförebyggande arbete, utbildning, samhällsbyggnad, kultur och fritid)?
• Hur använder vi resultat från vår lokala uppföljning – till exempel från individbaserad systematisk uppföljning (ISU), Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO), avvikelsehantering och utvärderingar?
• Vilka kunskapsunderlag har externa aktörer (till exempel myndigheter, lärosäten, civilsamhälle)? Hur får vi koll på det?
• Ger kunskapsunderlagen en bra överblick över behoven i kommunen, eller behöver vi besluta om/efterfråga fördjupning eller komplettering? Saknas till exempel kunskap om grupper vi inte når idag, eller kunskap om trender och risker som påverkar behoven på sikt?
• Kan vi samverka med andra för att få en gemensam bild av olika invånares och gruppers livsvillkor och behov? Kanske samverka kring att hämta in ny kunskap eller göra fördjupade analyser?
  

Tips på stöd hos SKR

Prognosverktyg för äldreomsorgsbehov (öppnas i nytt fönster)

NUSO, nationell uppföljning barn och unga (öppnas i nytt fönster)

Ojämställdhet i socialtjänsten – kunskapsöversikt (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd hos andra

Socialstyrelsens lägesrapport – Vård och omsorg för äldre (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsens lägesrapport – Individ- och familjeomsorg (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsens lägesrapport – Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsen: Öppna jämförelser (öppnas i nytt fönster)

Västerås: Framtidens behov av vård och omsorg (öppnas i nytt fönster)

1.2 Lyssna på brukare och anhöriga

Hur ser brukare och anhöriga själva på sina behov? Vad är viktigt för dem? Och vilka resurser har de att själva påverka sin situation? Att lyssna in brukare och anhöriga kan ge nya insikter om hur stöd och insatser kan utvecklas, bli mer träffsäkra, förebyggande och tillgängliga. Det är också ett sätt att öka tillit och förtroende.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• På vilka sätt för våra verksamheter dialog med brukare och anhöriga och vad framkommer där? Upplever brukare och anhöriga att våra insatser bidrar till det som är viktigt för dem? Vet vi vad brukare och anhöriga tycker att vi borde erbjuda?
• Vad innebär välbefinnande och ett värdigt liv för olika grupper av brukare och anhöriga inom socialtjänstens olika verksamheter? Vad kan lära av äldreomsorgens värdegrundsarbete?
• Vilka arbetssätt använder vi för att skapa delaktighet och hämta in barns åsikter i frågor som rör dem?
  
• Finns det grupper av brukare och anhöriga som inte kommer till tals? Hur vet vi det?
• När och hur gör våra verksamheter brukarundersökningar? Vad visar dessa och hur använder vi resultaten?
• Hur för vi dialog med brukarorganisationer? Vad framkommer där?
• Hur kan vi stärka verksamheternas förutsättningar att både kontinuerligt och över tid (efter insatser) lyssna in brukare och anhöriga?
• Ser vi brukares röster som en viktig del i att bygga en kunskapsbaserad socialtjänst?
  
• Upplever brukare och anhöriga att de blir lyssnade på? Hur vet vi det?

Tips på stöd hos SKR

Involvera invånare, brukare och anhöriga (öppnas i nytt fönster)

Brukarundersökningar inom socialtjänsten (öppnas i nytt fönster)

Linsen för likvärdigt bemötande (öppnas i nytt fönster)

Aktivitetskrav som leder till jobb – röster från deltagare och medarbetare (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd hos andra

Handbok i brukarinflytande, NSPH (öppnas i nytt fönster)

Verkliga berättelser från verkliga livet, NSPH Västmanland (öppnas i nytt fönster)

Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården, Kunskapsgudien (öppnas i nytt fönster)

Involvera personer med funktionsnedsättning, MFD (öppnas i nytt fönster)

Vägledning för brukarinflytande i socialtjänsten, Socialstyrelsen (öppnas i nytt fönster)

1.3 Lyssna på invånare

Hur ser invånarna själva på sina behov? Vad är viktigt för dem? Och vilka resurser har de själva att påverka sin situation? Att lyssna in invånare som inte har kontakt med socialtjänsten kan ge en bredare bild av behoven i kommunen och är ett sätt att bygga tillit. Finns det grupper som socialtjänsten skulle behöva nå, behov som inte tillgodoses idag eller där vi kan förebygga behov i framtiden?

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Vilka forum har våra verksamheter för att lyssna in invånare, exempelvis om vad de tycker om socialtjänstens tillgänglighet och insatser? Vad framkommer där?
  
• Hur tar vi tillvara politikens kunskap om invånares behov och önskemål?
• Finns grupper vi sällan når som vi behöver ha dialog med? Hur tar vi reda på det?
• Hur kan vi förbättra samverkan med civilsamhället? Finns en strategi för samverkan med organisationer som samlar brukare, anhöriga och invånare?
• Vilka arbetssätt använder vi för att hämta in barns åsikter (olika grupper av flickor och pojkar) i frågor som rör barn?
  
• Hur kan vi stärka verksamheternas förutsättningar att kontinuerligt lyssna in invånare?
• Hur kan vi samverka med andra förvaltningar eller organisationer för att fånga in invånares behov och resurser?
• Ser vi invånares röster som en viktig del i att bygga kunskapsbaserad socialtjänst?
• Upplever invånarna att de blir lyssnade på? Hur vet vi det?

Tips på stöd hos SKR

Involvera invånare, brukare och anhöriga (öppnas i nytt fönster)

Medborgardialog och samverkan (öppnas i nytt fönster)

Barns och ungas åsikter inför ny socialtjänstlag (öppnas i nytt fönster)

Barnkonsekvensanalys (öppnas i nytt fönster)

Verktygslådan Öppen förskola (öppnas i nytt fönster)

Dialogsocionomer i Malmö (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd hos andra

Metod för dialog med barn, MFD (öppnas i nytt fönster)

Involvera barn i verksamhetsutveckling, Kunskapsguiden (öppnas i nytt fönster)Öka tilliten till socialtjänstens arbete med barn och familjer, Kunskapsguiden (öppnas i nytt fönster)

Förtroendet för socialtjänstens arbete med barn, unga och familjer, Vårdanalys (öppnas i nytt fönster)

Tillit – förutsättning för en förebyggande socialtjänst, FoU Nordväst, Stockholm (öppnas i nytt fönster)

Lätt tillgänglig socialtjänst, filmer från temavecka, Socialstyrelsen (öppnas i nytt fönster)

Värde för vem? Tjänstelogiskt perspektiv på invånarens värdeskapande, Experiolab (öppnas i nytt fönster)

1.4 Ta tillvara medarbetarnas kunskap och erfarenhet

Medarbetare som möter brukare och anhöriga har kunskap om deras behov och erfarenhet av hur olika stöd och insatser funkar i praktiken. Att ta tillvara den kunskapen och erfarenheten är viktigt när vi utvecklar verksamhet och bygger upp beprövad erfarenhet.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Tar vi tillvara medarbetarnas kunskap och erfarenhet om behov och hur insatser fungerar? När och hur gör vi det? Vad visar den kunskapen?
• Upplever medarbetarna att deras kunskap och erfarenheter värdesätts?
• Hur stärker vi medarbetarnas förutsättningar att ta vara på och dela kunskap och erfarenheter om både invånarnas och brukarnas behov?
• Hur använder vi professionens expertkunskap för att bygga kunskapsbaserad socialtjänst? Ger vi medarbetarna förutsättningar att utveckla beprövad erfarenhet?
  

1.5 Upptäck skillnader mellan grupper

Hur skiljer sig förutsättningar och behov mellan olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor, män och de med annan könsidentitet? När vi analyserar skillnader kan vi utforma insatser och verksamhet så att de möter människors faktiska behov. Jämställt och jämlikt innebär inte att alla invånare ska ha samma insatser. Tvärtom. Just för att olika grupper har olika förutsättningar behöver vi ibland göra lika, och ibland olika, för att stödet ska bli lika förebyggande och lättillgängligt för alla.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Innehåller våra kunskapsunderlag analyser av skillnader mellan och inom olika grupper?
• Har vi kunskap om hur olika grupper upplever socialtjänsten (exempelvis utifrån kön, ålder, födelseland, inkomst och utbildningsnivå, bostadsområde, hälsa, olika grad av funktionsförmåga eller andra faktorer)? Hur tar vi reda på det?
• Vilka erfarenheter och förutsättningar har olika grupper, till exempel när det gäller språkliga hinder, tillit till socialtjänsten, möjlighet att använda digitala lösningar? Hur tar vi hänsyn till det för att utforma rätt stöd och insatser?
• Vilka invånare behöver, respektive använder, insatser utan behovsprövning?
• Hur säkerställer vi att analyser av risk- och skyddsfaktorer på gruppnivå görs systematiskt? Behöver vi bli bättre på att efterfråga sådana analyser?
  
• Har vi analyserat om det finns skillnader i tillgång till insatser eller resultat som vi inte kan förklara med faktiska behov, det vill säga är skillnaderna motiverade eller omotiverade? Vad är orsaken till skillnaderna?
  

Tips på stöd hos SKR

Ojämställdhet i socialtjänsten – kunskapsöversikt (öppnas i nytt fönster)

Analysstöd – inkludera jämställdhet och jämlikhet i analysen av resultat från ISU (öppnas i nytt fönster)

Kolada nyckeltalssamling jämställdhet (öppnas i nytt fönster)

Jämställdheten går bakåt – det kan vi ändra på (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd från andra

Jämställd och jämlik socialtjänst, filmer temavecka Socialstyrelsen (öppnas i nytt fönster)

Vad är intersektionalitet? Jämställdhetsmyndigheten (öppnas i nytt fönster)

Hur ojämlikhet i hälsa uppstår, Folkhälsomyndigheten (öppnas i nytt fönster)

God och jämlik hälsa för samhällets utveckling, Folkhälsomyndigheten (öppnas i nytt fönster)

1.6 Involvera invånare, brukare och anhöriga i utvecklingen

Genom att lyssna in behov och förutsättningar kan vi komma långt. Men genom att involvera invånare, brukare och anhöriga i utvecklingen kan vi komma ännu längre. Hur tar vi tillvara deras behov och förslag till lösningar när vi utvecklar insatser, arbetssätt och verksamhet? Och när i processen ska det ske? Det kan handla om att bjuda in de som berörs vid planering, utveckling och/eller utvärdering.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Hur och när involverar vi brukare och anhöriga i olika skeden av verksamhetsutvecklingen?
• Hur och när involverar vi invånare?
• Involverar vi även barn, både flickor och pojkar, i verksamhetsutvecklingen? På vilket sätt görs det?
• Upplever brukare, invånare och anhöriga att de har möjlighet att påverka? Hur vet vi det?
• Behöver vi bli bättre på att involvera dem vi är till för? Hur gör vi det?
  
• Efterfrågar vi i ledningen att invånare, brukare och anhöriga involveras? Ger vi mandat och resurser för verksamheten att jobba med det? Tar vi del av resultaten?

Tips på stöd hos SKR

Involvera invånare, brukare och anhöriga (öppnas i nytt fönster)

Introduktionsutbildning i tjänstedesign (öppnas i nytt fönster)

1.7 Använd kunskapen i planering och styrning

Använder vi bästa tillgängliga kunskap om invånarnas behov, resurser och förutsättningar som grund när vi sätter mål, prioriterar, planerar, beslutar och följer upp? Den samlade kunskapen hjälper oss att skapa samsyn kring behov och utmaningar i kommunen, och gör det lättare att planera för mer hållbara lösningar som bättre möter invånares behov.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Hur säkerställer vi att våra långsiktiga mål och beslut utgår från kunskap om invånarnas olika behov och förutsättningar? Hur använder vi kunskapen i verksamhetsplaneringen för förvaltningen?
• Vilken kunskap efterfrågar förtroendevalda? Har vi samsyn mellan förtroendevalda och chefer om vilken kunskap som är viktig som underlag för prioriteringar, övergripande planering och beslut för verksamheten och kommunen i stort?
• Hur använder vi den samlade kunskapen i den övergripande planeringen, övergripande mål och budgetprocess?
• Fördelar vi resurser och gör investeringar utifrån kunskap om behov, inte bara utifrån historiska mönster?
• På vilket sätt använder vi kunskapen i planeringen av insatser i kommunen för att bli mer förebyggande? Utgår vi från kunskap om invånare och brukare när vi fattar beslut om insatser utan behovsprövning?
• Hur säkerställer vi att socialtjänstens kunskap används och bidrar till samhällsplaneringen?
• Har vi och de aktörer vi behöver samverka med, en samsyn kring behoven? Hur skapar vi den?
  

Tips på stöd hos SKR

Systematiskt analysarbete och styrsnurran, RKA (öppnas i nytt fönster)