Publicerad 4 maj 2026

2. Staka ut en gemensam riktning, förankra och efterfråga resultat

Har vi en tydlig gemensam riktning för hur socialtjänsten ska bli mer förebyggande, tillgänglig, jämställd, jämlik och kunskapsbaserad? Och hur vet vi att vi är på rätt väg?

I filmen berättar Maria Högkvist, projektledare SKR, kort om temat Riktning. Längd: Drygt 3 minuter.


Vart ska vi?

Med en tydlig riktning om vad vi vill uppnå och ett gemensamt varför blir det lättare att engagera alla som ska göra omställningen till praktisk verkstad – från medarbetare till chefer och förtroendevalda. Riktningen behöver bäras av fler och socialtjänstens omställning kan samordnas med andra utvecklingsarbeten i och utanför kommunen som går i samma riktning.

Systemledarskap gör det möjligt att leda tillsammans i komplexitet – när traditionell styrning inte räcker till. När ledningen för socialtjänsten och kommunen/koncernen tillsammans leder utifrån ett systemperspektiv – där olika aktörer agerar som ett samlat system istället för att ha fokus på sina delar var för sig – kan arbetet bli effektivare och bättre för invånarna. Det är ett en viktig del i arbetet med social hållbarhet och Agenda 2030.

Så kan ledningen gå vidare

2.1 Ta fram en gemensam riktning och förankra

Vilka förflyttningar vill vi se på lång sikt, och varför vill vi göra dem? Det blir lättare att få alla med på tåget om nuläget är känt och riktningen är tydlig.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

  • Har vi en gemensam och tydlig riktning och vision för vad omställningen ska leda till? Vad är det nya vi vill åstadkomma på kort och lång sikt? Hur styr och leder vi för att det ska bli verklighet?
  • Vilka mål eller andra styrsignaler har vi som stödjer socialtjänstlagens intentioner om att bli mer förebyggande, lätt tillgänglig, jämställd, jämlik och kunskapsbaserad? Planerar vi insatser i kommunen, nyttjar vi den nya befogenheten att ge insatser utan behovsprövning?
  • Har vi formulerat ett gemensamt syfte som svarar på frågan "varför" vi behöver ställa om? På vilket sätt grundar det syftet i kunskap om brukares, anhörigas och invånares behov?
  • Har vi en riktning eller mål som kan vara gemensam för fler förvaltningar, eller som kan sättas kommunövergripande eller tillsammans med andra aktörer om det bidrar till att ta ett helhetsgrepp?
  • Hur förankrar vi riktningen med alla chefer och medarbetare som berörs? Hur gör vi dem delaktiga och bidrar till att de känner ägarskap?

Tips på stöd hos SKR

Så kan kommunledning stödja – röster från kommundirektörer (öppnas i nytt fönster)

Att styra mot effekt och leda i komplexitet – Lennart Wittberg (öppnas i nytt fönster)

 

2.2 Stärk samarbetet mellan politik och tjänstepersoner

För att omställningen ska bli hållbar behöver förtroendevalda och chefer styra och leda tillsammans och ha en tillitsfull och kontinuerlig dialog. Det är viktigt att uppdrag och roller är tydliga och att vi har gemensam förståelse för vad vi i ledningen vill åstadkomma tillsammans.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

  • Hur ser dialogen ut mellan förtroendevalda och chefer i vår förvaltning(ar) och nämnd(er) för socialtjänsten? Hur ser vår dialog ut med andra förvaltningar och nämnder och med kommunledning och kommunstyrelse?
  • Vilka forum har vi för kontinuerlig dialog, inte bara för att fatta beslut, utan även för att lära och bygga tillit tillsammans över tid? Vad gör vi om vi tycker olika, eller om det finns frågor där vi inte kommer överens?
  • Har förtroendevalda och chefer samma bild av vad som ska åstadkommas? Hur gör vi för att skapa samsyn kring prioriteringar?
  • Har vi en gemensam bild av nuläget, invånarnas behov och de utmaningar vi vill lösa? Om inte, hur kommer vi dit?
  • Är vi överens om vilka förflyttningar som är önskvärda och möjliga att genomföra på kort och lång sikt?
  • Är det tydligt vilka förändringar som bör hanteras på olika nivåer i organisationen och när politiska beslut krävs och inte?
  • Behöver vi i ledningen andra eller bättre beslutsunderlag? Finns konsekvensbeskrivningar om hur förslagen bidrar till att socialtjänsten blir mer förebyggande, lätt tillgänglig, jämlik och jämställd samt kunskapsbaserad? När och hur i beslutsprocessen görs sådana analyser?

Tips på stöd från SKR

Samspel mellan politik och tjänstepersoner (öppnas i nytt fönster)

Så kan politiken stödja omställningen – röster från politiker (öppnas i nytt fönster)

 

2.3 Ta ett helhetsgrepp och samordna med andra arbeten

Socialtjänsten kan inte genomföra omställningen ensam. Andra förvaltningar och aktörer har kunskap och viktiga roller i det förebyggande arbetet och för att främja jämställda och jämlika levnadsvillkor. I kommunen pågår även andra utvecklingsarbeten och reformer som går i samma förebyggande riktning och är till för samma invånare. Genom att ta ett helhetsgrepp i kommunen, och bli bra på systemledarskap, kan vi skapa bästa möjliga värde för invånarna.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

  • Vilka andra reformer och utvecklingsarbeten är på gång i kommunen som går i samma riktning som omställningen till ny socialtjänstlag? Hur gör vi socialtjänstens omställning till en kommunövergripande fråga över tid?
  • Hur kan vi i ledningen jobba tillsammans med kommunledning, andra förvaltningar och externa aktörer kring en förebyggande och lätt tillgänglig välfärd som främjar jämställda och jämlika levnadsvillkor?
  • Vilka andra kommunövergripande frågor är viktiga för socialtjänstens omställning, till exempel kommunens våld- och brottförebyggande arbete, folkhälsoarbete, hållbar utveckling/Agenda 2030, mänskliga rättigheter, jämställdhetsintegrering och barnkonventionen?
  • Hur samordnar vi processerna för omställning till ny socialtjänstlag med andra närliggande reformer, till exempel kring aktivitetskrav, Nära vård, psykisk hälsa och samsjuklighet?
  • Hur kan vi främja systemledarskap hos chefer och förtroendevalda? Hur återspeglas det i vår kultur, våra beteenden och våra förhållningssätt? Hur återspeglas det i våra styrdokument och genom andra styrsignaler?
  • Finns några motstridiga styrsignaler och målkonflikter inom kommunen? Hur hanterar vi dessa? Finns det motstridiga styrsignaler från nationell nivå? Hur hanterar vi det i kommunen?

Tips på stöd hos SKR

Systemledarskap och ny socialtjänstlag, film Petra Svedberg (öppnas i nytt fönster)

Hur hänger olika omställningar ihop? Film om att bygga vidare på Nära vård/psykisk hälsa (öppnas i nytt fönster)

Stöd om närliggande reformer och perspektiv

Stöd för aktivitetskravsreformen (öppnas i nytt fönster)

Nära vård: Att ställa om komplexa system – teori och forskning (öppnas i nytt fönster)

Leda omställning – verktyg och inspiration från Nära vård (öppnas i nytt fönster)

Psykisk hälsa (öppnas i nytt fönster)

Det hänger ihop – MR, Folkhälsa, barnrätt, jämställdhet (öppnas i nytt fönster)

 

2.4 Integrera i ordinarie styrning och ledning

Stödjer vårt ledarskap omställningen, eller behöver vi göra något annorlunda? Stödjer våra styrdokument hur vi vill leda, eller är vi fast i gamla mönster? Behöver något justeras?

Det är viktigt att ha en plan för när och hur omställningen kan integreras i ordinarie styrning och att vi i ledningen främjar en kultur som stödjer förändringsarbetet. Om vi redan arbetar med jämställdhetsintegrering kan omställningen förstärka och dra nytta av det. På samma sätt som vi integrerar jämställdhet kan vi även integrera socialtjänstelagens andra mål och intentioner i styrningen och ledningen.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

  • Hur gör vi det tydligt att vår ledning och kommunens ledning bär omställningen? Vilka styrsignaler vill vi skicka? Och hur skickar vi dem bäst?
  • Hur skapar vi ägarskap över tid både hos chefer och förtroendevalda? Hur främjar vi en kultur som stödjer vår gemensamma riktning? Hur märker våra chefer och medarbetare det?
  • Vilka är våra viktigaste styrdokument på kort sikt? Hur synliggörs nya socialtjänstlagen och vår gemensamma riktning i till exempel budget, planeringsförutsättningar, verksamhetsplaner, kvalitetsledningssystem, årsredovisning? Finns aktiviteter kopplade till de förflyttningar vi vill göra?
  • Vilka är våra viktigaste styrdokument på lång sikt? Hur integreras omställningen i långsiktiga styrdokument som kommunens vision, inriktning, översikts- och investeringsplan/budget och överenskommelser? Behöver något förändras i avtal och riktlinjer kring upphandling (LOU) eller i relationen till privata utförare (LOV?)
  • Finns ett pågående arbete för att integrera jämställdhet och jämlikhet i styrning och ledning? Kan vi använda de strukturerna för att stödja omställningen och vice versa?
  • Hur synliggörs omställningen i styrdokument och överenskommelser som vi har tillsammans med regionen och andra externa aktörer?
  • Vad kan vi göra för att styrningen av omställningen ska vara stabil på lång sikt, även vid förändringar i politisk ledning och tjänstemannaledning? Behöver det finnas en skriftlig överenskommelse om långsiktighet mellan majoritet och opposition?
  • Använder vi budgetprocessen för att stärka samverkan i kommunen, till exempel för att prioritera och hitta gemensamma lösningar vid målkonflikter?
  • Behöver något i vår styrning och ledning justeras på kort eller på lång sikt?

Tips på stöd hos SKR

Styra och leda organisation och verksamhet (öppnas i nytt fönster)

Checklista för nämndbeslut (öppnas i nytt fönster)

Guide Jämställd socialtjänst – stöd att integrera jämställdhet (öppnas i nytt fönster)

Vägledning jämställdhetsintegrering (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd hos andra aktörer

Handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen (öppnas i nytt fönster)

Vägledning för jämställdhetsintegrering, Jämställdhetsmyndigheten (öppnas i nytt fönster)

 

2.5 Efterfråga resultat och fira framgångar

Att efterfråga resultat handlar inte bara om att säkerställa att målen nås. Att fråga hur det går och föra dialog med verksamheten om framgångar och dilemman bidrar till kontinuerligt lärande och snabb återkoppling om något i styrningen behöver justeras. Det gör förändringsarbetet mer effektivt och flexibelt. Kan vi också uppmärksamma små och stora framgångar stärker vi lärandet i organisationen, håller fokus på riktning och skapar engagemang att hålla i arbetet över tid.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

  • Vad efterfrågar förtroendevalda respektive chefer för resultat?
  • Är vi lika bra på att följa upp att alla lagens intentioner uppnås? Om inte, vad beror det på? Följer vi upp hur resultatet blir för olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar?
  • Efterfrågar vi såväl statistik, som kunskap och erfarenheter från chefer, medarbetare, brukare, anhöriga och invånare?
  • Efterfrågar vi lärdomar både om vad som går bra och vad som går mindre bra? Har vi en dialog med alla nivåer i organisationen ända ut till medarbetare?
  • Hur fungerar återkopplingen om resultat till nämnd? Hur förs dialogen mellan verksamheten och förtroendevalda kring vad de behöver för att kunna efterfråga resultat? Behöver processen eller beslutsunderlag förbättras?
  • Vad är tecken på framgång? Hur märker dem vi är till för att det har blivit bättre? Hur firar vi framgångar? Och hur uppmärksammar vi verksamheternas goda arbete?
  • Behöver vi justera något, fatta nya beslut, omprioritera eller omfördela resurser?

Tips på stöd hos SKR

Metodstöd styrning och ledning (öppnas i nytt fönster)

Kulturens betydelse i arbetet med jämställdhetsintegrering (öppnas i nytt fönster)


Inspireras av andra

Hammarö

I Hammarö bygger omställningen till ny socialtjänstlag vidare på arbetet med Nära vård och ungas psykiska hälsa. Här finns en tydlig riktning och strategi för att flytta fokus till mer främjande och förebyggande insatser.

Strategi och stegmodell hjälper Hammarö att ställa om

Huddinge

I Huddinge har kommunledningen beslutat om ett förvaltningsöverskridande preventionsuppdrag. Ledstjärnor i det förebyggande arbetet är lyckad skolgång, trygga familjeförhållanden och meningsfull fritid – skyddsfaktorer som alla verksamheter har i uppdrag att bidra till.

Alla förvaltningar jobbar förebyggande

Lund

Tydliga återkommande budskap och snackisar som skapar stolthet. Det är några av framgångsfaktorerna bakom Lunds kommunikation om vilka förändringar omställningen innebär för verksamheten. Cheferna är nyckelpersoner för att få medarbetarna med på tåget, och medarbetarna själva involveras i utvecklingen.

Förändringskommunikation om ny socialtjänstlag i Lund

Nordmaling

När individ- och familjeomsorgen i Nordmalings kommun utvecklade ett nytt styr- och ledningssystem passade de på att integrera ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhet i nytt styr- och ledningssystem

 

Informationsansvarig

  • Maria Högkvist
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR

Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.