5. Stärk samverkan och helhetssyn i kommunen för att bättre möta invånares behov

Att samverka och att leda samverkan är en särskild kompetens, och för att lyckas behövs struktur, tid, resurser och tydliga roller. Förtroendevalda, chefer och medarbetare behöver förstå det egna uppdraget i ett bredare perspektiv och ha kunskap om andra aktörers uppdrag och mandat.

Det behövs också samsyn om vilka behov som ska mötas, vad som ska uppnås och vilken typ av samverkan krävs i det konkretea fallet. Handlar det om att dela kunskap och information? Att skapa samsyn kring utmaningar och lösningar? Att utforska gemensamma mål och möjligheter till samverkan? Eller om gemensamma aktiviteter, verksamheter eller insatser?

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Vad av det vi vill åstadkomma kräver samverkan och inte? Har vi en gemensam bild om vilken samverkan som behövs och varför? Delar vi bilden med våra samverkanspartners?
• Har våra samverkansparter kunskap om och förståelse för socialtjänstlagens uppdrag, mål och intentioner? Och har vi kunskap/förståelse för våra samverkanspartners uppdrag, regelverk och mål?
• Har vi tid, resurser och kompetens för att samverka och leda samverkan som leder till resultat? Delar vi bilden av vad som är ett gott resultat?
• Är våra riktlinjer, överenskommelser och ambitioner kring samverkan kända i organisationen?
  
• Vilka konkreta åtgärder vidtar vi för att bygga en samverkanskultur – till exempel genom att visa intresse, vara öppna för olika perspektiv och tala väl om andra aktörer?
• Hur uppmuntrar vi chefer, medarbetare och stödfunktioner att ta ansvar för helheten och samverka över organisatoriska gränser?
• Finns strukturer och forum för samverkan? Behöver vi skapa nya arenor på ledningsnivå eller kan vi använda befintliga forum? Finns det forum som inte ger resultat och kan tas bort? Hur skapar vi möjlighet för chefer och medarbetare från olika professioner och organisationer att mötas?
• Hur bra är vi i ledningen på systemledarskap, det vill säga att leda utifrån ett helhetsperspektiv tillsammans med andra aktörer i systemet?
• Drar vi nytta av kunskap, stöd, nätverk och överenskommelser för samverkan som finns hos vår regionala samverkans- och stödstruktur, RSS?

Tips på stöd hos SKR

Hur lyckas vi med samverkan? (öppnas i nytt fönster)

Tips på stöd hos andra aktörer

Metodstöd för samverkan, VGR (öppnas i nytt fönster)

Podd; Konsten att samverka – alla avsnitt (öppnas i nytt fönster)

Podd: Konsten att samverka – Lennart Wittberg avsnitt 93 (nytt fönster)

Förutsättningar samverkan barn och unga, Kunskapsguiden (öppnas i nytt fönster)

Forskare: Samordning och organisatoriska mellanrum, Kunskapsguiden (öppnas i nytt fönster)

5.2 Planera insatser tillsammans med regionen och andra aktörer

Planeringen av insatser för enskilda är ett ansvar för hela kommunen. Planeringen ska göras i samverkan och särskilt fokusera på vilka förebyggande insatser invånare kan behöva på individ-, grupp- och samhällsnivå på kort och lång sikt.

Planeringen kan ge socialtjänsten och hela kommunen överblick: Vilka behov har olika grupper? Vilka insatser erbjuder socialtjänstens olika verksamheter? Vilka insatser erbjuder andra förvaltningar, regionen och andra aktörer och kommuner? Finns det behov som inte tillgodoses av någon aktör?

När vi planerar tillsammans – och utgår från en helhetssyn – kan vi bättre möta människors behov och erbjuda mer kunskapsbaserade, tillgängliga insatser som tidigt förebygger sociala problem och främjar jämställda och jämlika levnadsvillkor.

Här behöver ledningen tydliggöra ramar och uppdrag för hur planeringen ska gå till, vilka aktörer som ska vara med och vad planeringen ska omfatta.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Hur planerar socialtjänsten och kommunen insatser och med vem? Vilka verksamheter i socialtjänsten och andra förvaltningar i kommunen är med? Vilka verksamheter i regionen och hos andra aktörer? Har vi en gemensam bild av vad vi vill uppnå med planeringen och förståelse för varandras planeringsprocesser?
• Planerar vi insatser för alla målgrupper? Ingår insatser utan behovsprövning i planeringen?
• Hur planerar vi för att individer och grupper får del av brottsförebyggande insatser, särskilt barn och unga. Sker planeringen i samverkan med andra aktörer, som region, polis, civilsamhälle, fritid och skola? Knyter vi ihop arbetet med kommunens brottsförebyggande lägesbild? Kan vi samverka med andra kommuner kring planeringen av insatser?
• Hur samordnar vi planering av insatser med annan planering i kommunen (till exempel om det redan finns planering för förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, bostadsförsörjning och ökad tillgänglighet)?
• Utgår planeringen utifrån en helhetssyn på olika målgrupper och en gemensam bild över olika gruppers behov i kommunen? Tittar vi på demografi, arbetsmarknad, hälsa, levnadsvanor, livsvillkor, trygghet, våld och brott? Väger vi samman lokal, regional och nationell kunskap om invånares behov och bästa tillgängliga kunskap om insatser?
• Hur hanterar vi behov som inte tillgodoses av någon aktör idag? Vilken insats kan tillgodose behovet, och vem/vilka ska ge den? Kan vi samarbeta med kommuner runt omkring oss för att tillgodose behovet?
  
• Hur kan de regionala samverkans-och stödstrukturerna (RSS) stödja planeringen av insatser regionalt?

5.3 Säkerställ socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen

Kommunens samhällsplanering behöver ta tillvara socialtjänstens kunskap om invånares behov och livssituation i olika delar av kommunen för att bygga ett socialt hållbart samhälle. Här behöver ledningen skapa förutsättningar för bra samarbete så att de sociala perspektiven kommer in tidigt i kommunens översiktsplaner, detaljplaner och konsekvensanalyser.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Har socialtjänsten en tydlig roll och mandat i kommunens planeringsprocesser (till exempel översikts- och detaljplaner, konsekvensanalyser och övrigt planeringsarbete inom samhällsbyggnadssektorn)?
• När och hur efterfrågas socialtjänstens kompetens i samhällsplaneringen? Har vi rutiner för det, och vem tar ansvar om ingen har ett utpekat huvudansvar?
• Tar socialtjänsten egna initiativ för att bidra med kunskap om människors livsvillkor, behov och förutsättningar?
• Hur ser vi i ledningen till att socialtjänsten och samhällsbyggnad har förståelse för varandras och uppdrag, processer, regelverk? Finns etablerade forum där socialtjänsten och samhällsbyggnadsfunktioner möts regelbundet?
• Finns gemensamma mål och uppföljning för hur samhällsplaneringen och socialtjänsten ska bidra till social hållbarhet, en mer förebyggande välfärd och jämställda och jämlika levnadsvillkor?
• När samhällsbyggnadsförvaltningen involverar invånare – involverar de socialtjänstens brukare och målgrupper då?
• Vilka hinder finns för socialtjänstens medverkan? Hur undanröjer vi de hindren?

5.4 Utveckla samverkan för att nå bättre resultat för invånarna

Stödet för invånare blir mer tillgängligt, förebyggande och heltäckande när vi utvecklar samverkan mellan olika professioner, verksamheter och aktörer. Det kan handla om att samordna arbetssätt, att dela lokaler/arenor, samverka i team runt brukare eller att genomföra verksamhet gemensamt. För att samverkan ska utvecklas och fungera väl i praktiken, behöver ledningen stödja det som fungerar och löpande undanröja hinder.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Vilken samverkan finns redan idag, hur fungerar den? Använder vi till exempel samlokalisering, mobila och tvärprofessionella team, och metoder och arbetssätt som Samordnad Individuell Plan (SIP) och Vård- och insatsprogram (VIP)? Har vi forum och strukturer för samverkan?
• Hur kan vi utveckla samverkan? Vilka nya former för samverkan vill vi testa? Vad behövs framåt? Vad ska tas bort? Hur säkerställer vi att vår samverkan bygger på kunskap?
• Hur samverkar vi i och utanför kommunen för att bli mer lätt tillgängliga och bygga tillit för välfärden? Kan exempelvis civilsamhällesorganisationer och andra aktörer sprida information om socialtjänsten möjligheten att få insatser utan behovsprövning?
• Vilka beslut behöver fattas för att möjliggöra insatser, arbetssätt och utvecklingsarbeten i samverkan inom kommunen, med andra kommuner eller aktörer (till exempel om budget, anpassning av organisation, lokaler)?
• Hur säkerställer vi att besluten om samverkan genomförs? Hur uppmuntrar vi medarbetare och chefer att samverka i vardagen och att utveckla samverkan?
• Vilka hinder finns för samverkan, hur undanröjer vi dem?

Tips på stöd hos andra aktörer

Samordnad individuell plan, SIP (öppnas i nytt fönster)

Nationella vård- och insatsprogram (öppnas i nytt fönster)

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, Skolverket (öppnas i nytt fönster)

Arbeta tillsammans med skolfrånvaro – stöd för socialtjänsten, Socialstyrelsen (öppnas i nytt fönster)

Samverkan skolgång placerade barn och unga, SAMS (öppnas i nytt fönster)

Samverkan lokalt brottsförebyggande arbete, Brå (öppnas i nytt fönster)

Handbok våldsförebyggande arbete, Jämställdhetsmyndigheten (öppnas i nytt fönster)

5.5 Följ upp och efterfråga resultat av planering och samverkan

När ledningen efterfrågar samverkan blir det tydligt: Vi gör detta tillsammans. Det ger kraft och mandat för chefer och medarbetare att samverka och bidra i omställningen till en mer förebyggande och tillgänglig välfärd. Genom att systematiskt följa upp kan vi identifierar hinder och utmaningar, öka lärandet om vad som fungerar och utveckla samverkan så att den ger bättre resultat.

Reflektionsfrågor för dig i ledningen

• Hur följer vi upp att samverkan ger för resultat för invånare, brukare och anhöriga? Hur använder vi avvikelser i samverkan och vad kan vi lära oss från avvikelsehantering?
• Resulterar samverkan i att vi kan komma in tidigare och arbeta mer förebyggande och specifikt brottsförebyggande? Främjar samverkan mer jämställda och jämlika levnadsvillkor för olika grupper?
• Upplever brukare och anhöriga stöd och insatser som bättre, mer tillgängliga och samordnade?
• Leder planeringen av insatser till att de samlade resurserna används mer effektivt och att olika invånare får insatser utifrån sina behov, oavsett vilken aktör som ger dem?
• Hur följer vi upp socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen?
• Hur involverar vi chefer, medarbetare och samverkanspartners i uppföljningen? Har vi forum och kontinuerlig dialog för att följa upp hur samverkan fungerar? Hur uppmärksammar vi goda exempel och sprider lärdomar av samverkan på olika nivåer i organisationen?
• Efterfrågar förtroendevalda resultat och insikter av samverkan? Hur rapporteras lärdomar och resultat till nämnd?
• Hur går vi vidare för att lösa hinder och utmaningar för att göra samverkan mer hållbar? Vem ska göra vad på vilken nivå?
• Vilka samverkansfrågor/-utmaningar behöver vi arbeta med gemensamt i länet?

Tips på stöd från SKR

Följ upp och utveckla – ramverk för Nära vård (öppnas i nytt fönster)