Nya lösningar i högstadieskola

I skånska Hörby är det på väg att byggas en ny högstadieskola. ”Vi kommer att använda oss av de nya byggreglerna. Mindre skallkrav gör byggnaden mer effektiv”, säger Hörby kommuns projektledare Linus Nilsson.

Grundtanken bakom Boverkets nya byggregler, som började gälla i fjol somras med en övergångsperiod på ett år, är att branschen i ökad utsträckning själv ska avgöra hur lagens minimikrav kan uppfyllas. Förhoppningen att det ska stimulera nytänkande och innovation.

I Hörby i mellersta Skåne är projekteringsarbetet för en ny högstadieskola på väg att avslutas.

– Skolan är tänkt att ha plats för 650 elever och ska stå klar i mars 2029 för att kunna ta emot elever från och med höstterminen samma år, berättar Linus Nilsson, som är projektledare vid Hörby kommun.

Tanken är att den nya skolan med tegelfasad ska byggas bredvid Frostaskolan – idag en F-9-skola med 500 elever som senare ska göras om till en F-6-skola – i de centrala delarna av tätorten. Det blir även en ny fristående skolrestaurang med två separata matsalar, en för Frostaskolan och en för den nya högstadieskolan.
Men det bli ingen ny gymnastiksal, åtminstone inte just nu. I stället väntas idrottsundervisningen ske i en stor idrottshall som ligger ett stenkast bort.

– När upphandlingen av högstadieskolan är utförd kommer vi att projektera den befintliga Frostaskolan som ska bli en F-6 skola. Planen är att det ska byggas en mindre idrottshall på tomten.

Den nya skolans byggnadsarea – fotavtrycket – beräknas till 4 835 kvadratmeter och bruttoarean till 11 025 kvadratmeter, enligt bygghandlingarna.

– Det blir en suterrängbyggnad i tre plan med entréer från två håll. Det vi håller på med nu är förprojekteringen. Förhoppningen är att vi ska kunna skriva kontrakt med en totalentreprenör efter semestrarna. Därefter väntar detaljprojektering under några månader innan byggarbetena sätter i gång.

Linus Nilsson menar att de nya byggreglerna hittills inte har haft någon avgörande påverkan på projekteringsarbetet.

– För de flesta disciplinerna handlar det om marginella skillnader. Skallkraven kan sägas ha blivit lite mjukare och lättare att anpassa efter lokala förhållanden.

– Ett exempel gäller brandskyddskraven. Enligt vår brandkonsult gör ett annat sätt att beräkna gångavstånden att vi slipper, jämfört med de tidigare byggreglerna, bygga ett antal utvändiga trappor för utrymning samt ett extra trapphus. Samtidigt har kraven på de aktiva systemen skärpts, vilket gör att vi behöver ha heltäckande brandlarm samt utrymningslarm.

Även dagsljuskraven har ”mjukats upp”, enligt Linus Nilsson.

– De är mer öppna för tolkningar än vad de tidigare var.

Innebär det att ni exempelvis får plats med fler klassrum på samma yta eller kan bygga billigare?

– Det är svårt att säga att de nya reglerna gör att vi kan bygga billigare, däremot kanske effektivare i och med att regelverket är öppet för tolkningar på ett annat sätt än tidigare. Det är helt enkelt mer lösningsorienterat, vilket underlättar. Något av klassrummen i den nya skolan kommer till exempel inte leva upp till de tidigare dagsljuskraven, men har ändå godkänts. Samma sak gäller takhöjden i något eller några fall.

Enligt Linus Nilsson handlar det dock inte om några stora förändringar eller skillnader mot tidigare.

– Inte hittills, vilket jag åtminstone delvis tror beror på att det är frågan om ett relativt nytt regelverk. Det kommer nog att ta en tid innan allt sätter sig. Samtidigt kan man konstatera att förändringarna redan gjort en del skillnad och hjälpt oss när det gäller utformningen av den nya skolan.

Vad tycker du om de regelförändringarna?

– Jag är positiv till dem. De har ökat vårt svängrum och våra möjligheter. Min känsla är att det går åt rätt håll.

Enligt Hörby kommun ska de nya skollokalerna kunna anpassas till annan kommunal verksamhet om behovet förändras.

Artikeln är producerad i samarbete med Byggkoll från Svensk Byggtjänst. Text: Mikael Bergling