- Startsida
- Offentliga fastigheter
- Initiativ inom Offentliga Fastigheter
- Intervjuer om de nya byggreglerna
- Två förskolor projekteras enligt nya byggreglerna
Två förskolor projekteras enligt nya byggreglerna
Två förskolor i Göteborg håller på att projekteras enligt de nya byggreglerna. ”De innebär ökade krav på dokumentation, verifiering och teknisk kompetens i projekten, men även ökad flexibilitet”, säger projektledaren Armand Kamali.
Förhoppningen är att de både förskolorna planeras stå klara under 2028. Den ena byggs i Västra Frölunda nära Fiskebäcksmotet och ska bland annat bestå av åtta avdelningar plus tillagningskök. Den andra byggs i Biskopsgården och blir något mindre, sex avdelningar plus tillagningskök.
– Projekteringsarbetet är i full gång, berättar Armand Kamali som är projektledare vid Göteborgs Stadsfastighetsförvaltning. På samma plats som de nya byggs på låg det tidigare två äldre förskolor som nu är rivna. Deras tekniska livslängd hade gått ut.
Fram till i sommar gäller Boverkets gamla och nya byggregler parallellt. Genom att branschen i ökad utsträckning själv får avgöra hur lagens minimikrav ska uppfyllas är förhoppningen att nytänkande och innovation stimuleras.
Vilken betydelse har det nya regelverket för de här förskoleprojekten?
– Tydligare funktionskrav ökar behovet av att se över de tekniska lösningarna. Ny ”output” krävs från projekteringens sida precis som viss ökning av arbetsinsatsen. Det blir också en del förändringar kring själva bygglovsprocessen. Men jag tror inte att de grundläggande arbetssätten påverkas i någon större utsträckning, säger Armand Kamali. Intentionen att förenkla och sänka kostnaderna ser åtminstone inte ut att kunna uppfyllas initialt. I stället kan projekteringskostnaderna komma att öka något.
Vilka är de största skillnaderna mot tidigare regelverk?
– Det nya bygger mer på funktionskrav än färdiga lösningar. Det gör att byggherren i högre utsträckning behöver ta ansvar för hur kraven uppfylls, hela vägen från projekterings- till förvaltningsstadiet. Det ställer i sin tur ökade krav på dokumentation, verifiering och teknisk kompetens i projekten, säger Armand Kamali. Ett ökat fokus på funktionskrav i stället för detaljerade tekniska krav kan skapa utrymme för andra eller nya lösningar.
Vad har blivit enklare?
– Regelverk som ger större flexibilitet i val av tekniska lösningar underlättar innovation och projektspecifika anpassningar. Samtidigt kan det, åtminstone initialt, blir mer komplext eftersom fler bedömningar behöver göras i samband med verifieringen av funktionskraven, säger Kai-Mikael Lukkonen, sakkunnig i byggnadsfrågor vid Göteborgs Stadsfastighetsförvaltning och fortsätter.
– Jag tror inte att skillnaderna blir så stora när det gäller de tekniska lösningarna, åtminstone inte initialt. Vi började redan för några år sedan att anpassa vårt eget styrdokument ”Tekniska krav och anvisningar” (TKA) till den kommande förändringen. Kanske behöver vi göra en del kompletteringar.
– Våra byggnader är i allmänhet arbetsplatser, till exempel förskolor, vilket innebär att vi även är styrda av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS). Det hade nog varit annorlunda om det varit frågan om flerfamiljshus, säger Kai-Mikael Lukkonen.
– Tilläggas att vi nu pratar enbart nybyggnad. Utifrån ett klimatperspektiv kommer vi mer och mer behöva ta hand om vårat befintliga bestånd, fortsätter Kaj-Mikael Lukkonen. Stadsfastighetsförvaltningen har en tydlig femstegsprincip där rivning och nybyggnad är sista alternativet. Möjligheten i de nya regelverken att använda erfarenheter från befintlig byggnad kan öppna upp för kostnadseffektiva anpassningar. I detta ser vi att det nya regelverket innebär att fler riskanalyser behöver göras för att motivera befintliga byggdelar och funktioner som behålls. Där ser vi att branschen behöver kompetens avseende riskanalyser.
Så ert arbete fortsätter ungefär som tidigare?
– Så blir det nog, svarar Kai-Mikael Lukkonen. Vi märker att de olika branscherna håller på att skapa sina egna standarder och riktlinjer, vilket dessutom är syftet med förändringen. En farhåga är dock att man skjuter lite över målet och kanske passar på att strössla en del protektionism över sin egen bransch.
Varför då?
– En del branscher är delvis överlappande och konkurrerande med varandra, säger Kai-Mikael Lukkonen. Risken är att man passar på att höja ribban lite extra för att gynna sin egen bransch. Det är en åtminstone en farhåga.
Artikeln är producerad i samarbete med Byggkoll från Svensk Byggtjänst. Text: Mikael Bergling
