Bensår

Bensår är ett folksjukdomsområde som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvård, och har hög relevans för allmänmedicinen.

Relaterade indikatorer

Bensår kan drabba personer i alla åldrar men äldre är särskilt utsatta pga nedsatt rörlighet, långsammare läkning och risk för undernäring, vilket i sin tur påverkar läkningsförmågan.

Äldre

Motivering till ämnesområdet

Bensår som inte läker inom 4-6 veckor klassificeras som svårläkta och medför ofta smärta och nedsatt livskvalitet för den drabbade och påverkas av flera faktorer som nedsatt cirkulation och samsjuklighet. För hälso-och sjukvården genererar svårläkta sår betydande resursbehov, särskilt om behandlingen inte utförs korrekt och här är etiologisk diagnos viktigt.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

För bensår har tidsintervallet 6 månader valts eftersom de flesta sår bör vara läkta inom denna tid, och avsikten med indikatorerna är att följa ”en episod” av sår var för sig.

Förekomst och diagnosregistrering

Förekomst av diagnos (Be01) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.

För att rätt behandling ska kunna ges är det av största vikt för att etiologisk diagnos finns. Andelen som har etiologisk diagnos kan följas med (Be02). Diagnoslistorna för denna indikator har justerats till 2026 för att utfallet ska bli mer korrekt. Tidigare missades t ex att patienter med trycksår har en etiologisk diagnos då de inte fanns med som etiologi. Sårskada är också borttaget som etiologi då det är en förklaring till sår men inte till att såret är just svårläkt (också därmed definieras som bensår). En tidig (senast efter sex veckor) etiologisk diagnos kan också främja det nödvändiga teamarbetet runt patienter med bensår.

För att fånga etiologisk diagnos används dels diagnoskoder som innehåller den etiologiska diagnosen som t ex Varicer i nedre extremiteterna med bensår alternativt används en kombination av en diagnos för Bensår tillsammans med en diagnos som beskriver etiologi t ex L97 Bensår som ej klassificeras annorstädes tillsammans med I872 Venös insufficiens. Den etiologiska diagnosen ska vara satt inom samma tidsperiod som bensårsdiagnosen.

Utredning och behandling

Be03 beskriver andel patienter som erhållit kompressionsbehandling av venösa sår. Kompressionslindning och framför allt med flerlagerbandage, är sedan tidigare känt i flera evidensbaserade studier, som helt avgörande för läkning av venösa bensår.

Bedömning av patientens perifera cirkulation är väsentlig för att optimera patientens förutsättningar för sårläkning. I Be04 beskrivs andel patienter med bensårsdiagnos som fått en registrering av sin perifiera cirkulation i form av undersökning ankel-arm-index eller tåtrycksmätning. Den perifera cirkulationsbedömningen ligger även till grund för val av eventuell kompressionsbehandling och ingår i riskbedömning för amputation.

Be05 beskriver antibiotikabehandling hos patienter med bensår. Svårläkta sår är så gott som alltid kontaminerade eller koloniserade av bakterier, som i sig inte utgör indikation för antibiotikabehandling. Indikatorn fångar all antibiotika utom urinvägsantibiotika under en 6 månaders period rullande efter första registrerade bensårsdiagnosen. Antibiotikaförskrivningen exkluderas om diagnosen pneumoni, exacerbation av KOL eller erysipelas förekommer samma dag som förskrivningen. Detta är för att kunna fånga upp förskrivning utan infektionsdiagnos hos denna specifika patientgrupp.

Kontinuitet

Det finns också en särskild kontinutetsindikator för bensår (Ko6) som mäter kontinuitetsindex för besök hos sjuksköterska eller undersköterska för patienter med bensår. Forskning har visat att en hög kontinuitet av en och samma sårbehandlare bidrar till en kortare läkningsperiod.

Diagnoslistor

För Bensår finns fyra diagnoslistor:

Bensår lista 1 innehåller alla bensårsdiagnoser
Bensår lista 2 innehåller bensårsdiagnoser som inkluderar etiologi
Bensår lista 3 innehåller bensårsdiagnoser som saknar etiologi
Bensår lista 4 innehåller etiologiska eller andra etiologiska orsaker till bensår

Från 2026 ingår även trycksårsdiagnoser och vissa gangrändiagnoser i lista 1 och 2 och sårskador har exkluderats från lista 4.

För detaljer se:Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

• Andel patienter med bensår där smärta har bedömts. Möjliga KVÅ-koder finns: AA230, PB009.
• Andel patienter med bensår där bedömning av risk för undernäring genomförts. Möjlig KVÅ-kod PE017.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

KVÅ-koder används endast i liten omfattning och kan skilja sig mellan regioner.

Ursprung

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.