Diabetes

Diabetes mellitus är en grupp kroniska metabola sjukdomar och delas in i olika typer utifrån bakomliggande orsaker där typ 2-diabetes är vanligast och en av de stora folksjukdomarna. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes. Diabetes kan orsaka förtida död främst genom hjärt-kärlsjukdomar.

Relaterade indikatorer

Diabetes finns också med i indikatorer om levnadsvanor, kontinuitet, prioritering, samsjuklighet och samverkan som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.

KontinuitetLevnadsvanorPrioriteringSamsjuklighetSamverkan

Motivering till ämnesområdet

För typ 1- och typ 2-diabetes ger förhöjda blodglukosnivåer och ett förhöjt blodtryck en ökad risk för akuta och långsiktiga komplikationer. En långsiktigt god kontroll av blodglukos, högt blodtryck och höga blodfetter samt rökstopp minskar påtagligt risken för dessa diabeteskomplikationer. Regelbundna återbesök kan erbjuda patienterna hjälp med den kontroll som krävs.

Primärvårdskvalitets indikatorer överensstämmer i hög grad med de som fångas i Nationella diabetesregistret och de två datakällorna kan alltså komplettera och validera varandra.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst

Förekomst av diagnos (Di01) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas. Eftersom diabetes är en sjukdom med stor påverkan av livskvalitet och överlevnad, och därtill i stor utsträckning förbättras av medicinsk behandling är det viktigt att tidigt identifiera patienter med diabetes. Från 2026 finns även förekomst av diabetes typ 2 på rehabenhet. I alla förekomstindikatorer på rehab krävs från och med 2026 något fysisk besök.

Metabol kontroll

Högt HbA1c medför ökad risk för diabeteskomplikationer (Di02). För äldre kan högre värden vara acceptabla.

God blodtryckskontroll är viktigt för att minska risken för kärlkomplikationer (Di03). Som blodtrycksgränser har vi valt: värde saknas, ≤140/85 mmHg, 141/86 - 149/89 mmHg och ≥150/90 mmHg. Dessutom finns en indikator som mäter < 140/85 mmHg för den som anser att detta är mer relevant än ≤140/85 mmHg. Från 2024 räknas också hem- och 24-timmarsblodtryck med.

Behandling med statiner hos personer med diabetes minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Di04).

Uppföljning

Uppföljningsindikatorerna (Di05) ersätter från och med 2026 de gamla återbesöksindikatorerna. Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna kontrollbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök men för att kunna prioritera patienter med stora behov finns indikatorerna i två versioner, den ena med fysiska besök uppdelat på yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (Di05A, Di05L, Di05S), den andra utan fysiska besök (Di05U). Båda innehåller ”uppföljningsparametrar” dvs att man gjort något mer än att skriva diagnos som är relevant för uppföljning av sjukdomen. För diabetes är det: HbA1c och GFR-värde samt blodtrycksvärde (eller hemblodtryck eller 24-timmars blodtrycksmätning) de senaste 18 månaderna. Naturligtvis behöver man ofta göra mer men detta fungerar som en ”proxy”. Via dessa indikatorer i kan man hitta patienter som inte följts upp på länge och erbjuda dem kontakt.

Undvika komplikationer

Sviktande njurfunktion är en vanlig och allvarlig komplikation till diabetes. Årliga kontroller bör göras för att undersöka tecken på njurskada (Di06). Det finns också två indikatorer som är relaterade till njurfunktion. En som mäter andel patienter som behandlas med metformin som saknar aktuellt värde på njurfunktion (Di07;0) och en som mäter vilka inom samma patientgrupp som har kraftigt sänkt njurfunktion (Di07K).

Indikatorn Di08 visar andel patienter med diagnos diabetes som har fått fotundersökning och ger möjlighet att identifiera de patienter som har särskilt hög risk för att utveckla diabetesrelaterade sår.

Levnadsvanor

Det finns också levnadsvaneindikatorer speciellt för diabetes. Indikatorn Le03Di som mäter andel dagligrökare med diabetes som fått rådgivning, och Le07Di, andel patienter med diabetes som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet på vårdcentral samt motsvarande indikator för rehabenhet (Le13Di).

Behandling med NSAID ger en ökad risk för hjärtkärlsjukdom detta bör undvikas för personer som redan har förhöjd risk som t.ex. diabetes.

Risk

Läkemedelsindikatorn Lm02 mäter andel patienter med förhöjd kardiovaskulär risk som behandlats med NSAID. Också indikatorn Pr02 handlar om risk för hjärt-kärlsjukdom. Dem mäter andel med patienter med diabetes, KOL, Schizofreni, Reumatoid artrit, Psoriasis eller Alkoholproblematik där riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom dokumenterats.

Diagnoslistor

Diabetes Lista 1 inkluderar både typ 1 och typ 2 diabetes. Den används för indikatorerna om kontinuitet, levnadsvanor, samsjuklighet och samverkan. Diabetes Lista 2 innehåller diagnoskoder som huvudsakligen är typ 2 diabetes. Den används i diabetes- och prioriteringsindikatorerna. För detaljer se Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

• Andel diabetespatienter med graderat fotstatus enligt NDR
• Andel metforminbehandlade diabetespatienter med kontroll av kreatinin respektive med kreatininvärden högre än 140 μmol/l
• Andel diabetespatienter som fått en psykologisk bedömning.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är vanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Läkemedelsbehandling är som alltid inte möjligt att ge exakta målvärden för. Det viktiga är att ”rätt” personer för behandling vilket man kan göra en fördjupad analys för på vårdcentralerna. Läkemedelsbehandling måste också balanseras mot samsjuklighet (med risk för polyfarmaci) och icke-farmakologisk behandling (levnadsvanor).

Andra felkällor är olika mätmetoder för blodtryck samt att senaste värde inte taget under optimala omständigheter.

Ursprung

Framtagna av arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet.