Hypertoni
Hypertoni, högt blodtryck, är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdom. Det är även en av riskfaktorerna för stroke vilket orsakar ett stort lidande för drabbade patienter och närstående. Det är därför av stor vikt med god blodtryckskontroll. Merparten av patienter med hypertoni behandlas inom primärvården och är vanligtvis en stor grupp som står för många besök på VC.
Blodtryck vid andra sjukdomar
För blodtrycksindikatorer som berör andra sjukdomar, se respektive område:
Relaterade indikatorer
Hypertoni ingår också i indikatorer om kontinuitet, levnadsvanor, prioritering, samsjuklighet och samverkan som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.
Motivering till ämnesområdet
Här finns indikatorer för aktuellt blodtryck vid hypertoni (senaste mätning). En stor del av förtida hjärt-kärlsjukdom kan förhindras genom en förändring av de modifierbara riskfaktorerna i gynnsam riktning. Hypertonibehandlingens mål är att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Den absoluta riskreduktionen relaterar till trycksänkningens storlek, medan uppnått blodtryck under behandling korrelerar till prognosen. Effekterna avseende stroke, hjärtsvikt och njurskada är större än för kranskärlssjukdom, där andra riskfaktorer (till exempel hyperlipidemi och rökning) är viktigare. Antihypertensiv behandling ska alltid anpassas efter uppskattad nytta för den enskilda patienten.
Information om gränsvärden för blodtryck
Gränsvärdena för blodtryck i Primärvårdskvalitet bygger på nationella riktlinjer från Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets. Riktlinjerna från European Society of Cardiology och European Society ofHypertensions (ESC respektive ESH) anger olika behandlingströskel och behandlingsmål för olika grupper, och är därmed svåra att utforma användbara indikatorer från.
Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna
För alla indikatorer som rör blodtryck hämtas både mottagningsblodtryck, hemblodtryck och 24-timmarsblodtryck. Om flera blodtryck är tagna samma dag så räknas det lägsta blodtrycket.
Förekomst
Förekomst av diagnos (HT01 för vårdcentral, HT11 för fristående rehabenhet) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna med hypertoni identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.
Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.
Behandling och riskfaktorkontroll
Som blodtrycksgränser (HT02) har valts: värde saknas, ≤140/90 mmHg, 141/91 – 99/159 mmHg och ≥160/100 mmHg. Dessutom finns indikatorn som mäter <140/90 mmHg för den som anser att detta är mer relevant än ≤140/90 mmHg.
Rådgivning vid hypertoni och ohälsosamma levnadsvanor mäts i Le03HT, Le07HT, Le09HT för vårdcentral, och Le11HT, Le13HT, Le15HT för rehabenhet.
Uppföljning
Med hjälp av indikatorn HT03U kan man hitta patienter med hypertoni som saknar uppföljningsparametrar (med eller utan fysiskt besök). Som uppföljningsparametrar vid hypertoni räknas att det sista 18 månaderna finns ett registrerat GFR-värde, blodtryck och en kontakt med hypertonidiagnos.
Diagnoslistor
Hypertoni Lista 1 omfattar alla hypertonidiagnoser och organsjukdom med hypertensiv genes.
För detaljer se:Diagnoskoder
Möjlig framtida utveckling
- Global riskskattning: Andel patienter med diagnosen hypertoni där information om glukos, lipider, BMI, fysisk aktivitet och rökning är dokumenterad.
- Global riskskattning inklusive eventuell organskada: Antal patienter med diagnos hypertoni som senaste 18 månaderna har dokumentation för EKG och mikroalbuminuri.
Att tänka på vid tolkning och felkällor
Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.
Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.
Andra saker att tänka på vid tolkning är att gränsvärdet för målblodtryck skiljer sig mellan olika mätmetoder samt att senaste värde kan vara taget under icke optimala omständigheter.
Ursprung/vetenskaplig granskare
Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.
Referenser
- Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20–33.