Hud- och mjukdelsinfektioner, akne och klamydia

Hud- och mjukdelsinfektioner är vanligt i primärvården. Indikatorerna för hud- och mjukdelsinfektioner finns både för vårdcentraler och renodlade distansenheter men akne och klamydia finns bara för distansenheter.

Indikatorer för vårdcentral

Indikatorer för distansenheter

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Borrelia

Förekomst av episoder med borrelia per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf37 och Inf38.

Inf39 visar andel PcV av antibiotikabehandlad borrelia. Indikatorn fångar alla manifestationer av borreliainfektion. Erytema migrans (EM) är helt dominerande i primärvård. Pencillin V är förstahandsbehandling. Sann IgE-medierad pencillinallergi är ovanligt. Övriga manifestationer av borreliainfektion är mindre vanligt förekommande och diagnostik och behandling av dessa tillstånd sker oftast inte inom primärvården. Målvärdet för PcV som förstahandsantibiotika är ≥90%.

För distansenheter visar Dig Inf18 förekomst av borrelia/1000 kontakter och Dig Inf19 andel förstahandsantibiotika vid borrelia. Diagnosen erythema migrans (EM)kan ställas via digitala vårdmöten, som innefattarfullgod bild- eller videoåtergivning, vid typiska EM. Antibiotikabehandling kan då ges. Pencillin V är förstahandsbehandling (1). Sann IgE-medierad pencillinallergi är ovanligt. Övriga manifestationer av borreliainfektion är mindre vanligt förekommande och kräver fysisk undersökning för diagnostik och behandling.

Impetigo

Förekomst av episoder med impetigo per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf40 och Inf41.

Inf42 visar andel impetigo med peroral antibiotika och Inf43 andel förstahandsantibiotika vid impetigo. Impetigo är en ytlig hudinfektion som vanligtvis läker spontant men först efter 2–3 veckor. Smittspridning och reinfektioner blir därför ibland ett problem. Hygienråd är viktiga för att minska smittspridningen. Vid impetigo rekommenderas i första hand rengöring med tvål och vatten och avlägsnande av krustor. Lokal behandling med fusidinsyra rekommenderas i de fall då ovanstående åtgärder inte är tillräckliga. Vid utbredd och/eller progredierande impetigo samt vid impetigo som efter 5–7 dagar inte svarat på lokalbehandling rekommenderas systembehandling med antibiotika. Odling bör övervägas innan peroral behandling påbörjas. Impetigo orsakas oftast av Staphylococcusaureus, ibland i kombination med grupp A-streptokocker, vilka båda kan behandlas med flukloxacillin. Till de barn som inte tolererar mixtur flukloxacillin är mixtur cefadroxil ett alternativ och båda dessa har därför inkluderats i målnivån. Målvärdet för förstahandsantibiotika är ≥90%

Inf44 visar andel episoder med impetigo som behandlats med peroral antibiotika, med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök inom episoden. I enstaka fall, om sjukdomen får en stor eller kraftigt tilltagande spridning över kroppen, kan peroral antibiotikabehandling bli aktuell. I dessa fall är det rimligt med en fysisk undersökning för bedömning av differentialdiagnoser, behov av provtagning och allmäntillstånd. Odling bör övervägas innan peroral behandling påbörjas.

För distansenheter visar Dig Inf20 förekomst av impetigo/1000 kontakter och Dig Inf21 andel förstahandsantibiotika vid impetigo. Diagnosen kan ställas vid digitala vårdmöten, som innefattar fullgod bild- eller videoöverföring. Den primära behandlingen vid impetigo utgörs alltid av tvål och vatten. I enstaka fall, om sjukdomen får en stor eller kraftigt tilltagande spridning över kroppen, kan peroral antibiotikabehandling bli aktuell. I dessa fall är det rimligt med en fysisk undersökning för bedömning av differentialdiagnoser, behov av provtagning och allmäntillstånd. Odling bör övervägas innan peroral behandling påbörjas. Systemisk antibiotikabehandling kan ges, men stor återhållsamhet rekommenderas då tillståndet i de flesta fall kan lokalbehandlas eller är självläkande.

Erysipelas

Förekomst av episoder med erysipelas per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf45 och Inf46.

Inf47 visar andel PcV av antibiotikabehandlad erysipelas. Typisk erysipelas är i den absoluta majoriteten av fallen orsakad av grupp A-streptokocker, vilka är känsliga för penicillin V (1). Sann IgE-medierad pencillinallergi är ovanligt. Målnivån för behandling med penicillin V bör därför vara hög. Målvärdet för PcV som förstahandsantibiotika är ≥90%.

Inf48 visar andel antibiotikabehandlad erysipelas med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som förskrivning av antibiotika. En fysisk undersökning krävs för att bedöma grad av allmänpåverkan vid erysipelas då detta är en potentiellt allvarlig infektion. En del patienter behöver slutenvård på grund av påverkat allmäntillstånd. En patient med erysipelas som behöver antibiotika bör därför bedömas med fysiskt sjuksköterske- eller läkarbesök angående tecken på allvarlig infektion hos vuxna.

För distansenheter visar Dig Inf22 förekomst av erysipelas/1000 kontakter och Dig Inf23 andel antibiotika vid erysipelas. Diagnosen kan misstänkas vid digitala vårdmöten. En patient med erysipelassom behöver antibiotika bör bedömas med fysiskt läkarbesök med lokalstatus och tecken på allvarlig infektion. När patienten inte kan undersökas fysiskt är inte antibiotika aktuellt. Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Paronyki och nageltrång

Förekomst av episoder med paronyki och nageltrång per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf49 och Inf50.

Inf51 visar andel paronyki och nageltrång med antibiotika. Paronykier behandlas i första hand med omläggning med alsolsprit. Om det ger otillräcklig effekt, och om patienten också har nageltrång, rekommenderas exstirpation av det angripna nagelområdet . Antibiotika ska inte ges innan eller efter ingreppet. Målvärdet för antibiotikabehandling är ≤5%

Inf52 visar andel antibiotikabehandlad paronyki eller nageltrång med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som förskrivning av antibiotika. Paronykier behandlas i första hand med omläggning med alsolsprit. Om det ger otillräcklig effekt, och om patienten också har nageltrång, rekommenderas exstirpation av det angripna nagelområdet. Adekvat smärtlindring med lokalanestetikum är viktigt. Antibiotika ska inte ges.

För distansenheter visar Dig Inf26 förekomst av paronyki och nageltrång/1000 kontakter och Dig Inf27 andel paronyki och nageltrång med antibiotika.Diagnosen kan ställas vid digitala vårdmöten. Nageltrång och paronykier ska normalt sett inte antibiotikabehandlas. I första hand rekommenderas hygienråd och antiseptika alternativt kirurgisk åtgärd. Peroral antibiotika är aktuellt endast i svåra fall och då efter fysisk undersökning och åtgärd. Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Furunkel, karbunkel, abscess, aterom

Förekomst av episoder med furunkel, karbunkel, abscess, aterom per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf53 och Inf54.

Inf55 visar andel furunkel, karbunkel, abscess, aterom med antibiotika och Inf56 antal episoder av karbunklar, furunklar, abscesser eller aterom med fysiskt läkarbesök samma dag som förskrivning av antibiotika. Vid abscessbildning rekommenderas i första hand incision och spolning av abscessen utan tillägg av antibiotika. Recidiverande furunkulos är en indikation för remiss till dermatolog. Målvärdet för antibiotikabehandling är ≤10%. De patienter där antibiotikabehandling övervägs bör bedömas av läkare. Vid hidradenitis suppurativa har dock incisioner sällan effekt utan kan i stället öka risken för fistelbildning. Recidiverande furunkulos är en indikation för remiss till dermatolog.

För distansenheter visar Dig Inf24 förekomst av furunkel, karbunkel, abscess, aterom/1000 kontakter och Dig Inf25 andel furunkel, karbunkel, abscess, aterom med antibiotika. Diagnosen kan misstänkas vid digitala vårdmöten. Karbunklar, furunklar, abscesser och aterom ska normalt sett inte antibiotikabehandlas. I första hand rekommenderas hygienråd och antiseptika alternativt kirurgisk åtgärd. Peroral antibiotika är aktuellt endast i svåra fall och då efter fysisk undersökning och åtgärd.

Ospecifik hudinfektion

Förekomst av episoder med ospecifik hudinfektion per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf57 och Inf58.

Inf59 visar andel förstahandsantibiotika av ospecifik hudinfektion. En stor del av hudinfektioner i primärvård klassificeras som ospecifik hudinfektion. Behandling med flukloxacillin rekommenderas i första hand, eftersom Staphylococcus aureus dominerar stort och majoriteten av dessa är känsliga för flukloxacillin. Målvärdet för flukloxacillin som förstahandsantibiotika är ≥90%

Inf60 visar andel antibiotikabehandlad ospecifik hudinfektion med fysiskt läkar- eller sjuksköterskebesök samma dag som antibiotikaförskrivning.Hudinfektion med diagnos Ospecifik hudinfektion är ett brett spektrum av diagnoser. Många patienter med hudinfektion i primärvård ska i första hand lokalbehandlas, en del behandlas kirurgiskt och ett fåtal remitteras till sjukhus. För att korrekt kunna bedöma om en patient ska behandlas polikliniskt med antibiotika bör en fysisk undersökning föregått beslutet om antibiotikaförskrivning.

För distansenheter visar Dig Inf28 förekomst av ospecifik hudinfektion /1000 kontakter och Dig Inf29 andel ospecifik hudinfektion med antibiotika.

Akne (för distansenheter enbart)

För distansenheter visar Dig Inf30 förekomst av akne /1000 kontakter och Dig Inf29 andel akne med antibiotika. Diagnosen kan ställas via digitala vårdmöten, inkluderande bild- eller videoåtergivning. Systemisk antibiotikabehandling kan ges maximalt två gånger per individ och livstid.

Lokalbehandling är grunden för all aknebehandling, och skall alltid ges, utom vid peroral isotretinoinbehandling. Hos en mindre andel patienter (vid medelsvår papulopustulös akne där lokalbehandling inte gett tillräcklig effekt, samt vid svår papulopustulös akne) kan peroral behandling med antibiotika vara aktuell. Den bör då ges i en behandlingsperiod om tre månader parallellt med lokal behandling, som också fortsätts efter avslutad peroral behandling för att förebygga återfall. Högst en tremånadersperiod ytterligare med perorala antibiotika per livstid bör ges innan remiss i stället skrivs till hudläkare för ställningstagande till isotretinoinbehandling. En fast läkarkontakt är att föredra för dessa patienter, då behandlingen ofta kräver upprepade kontakter.

Referens

Hud- och mjukdelsinfektion – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2018;29(3):19–30

Klamydia (för distansenheter enbart)

För distansenheter visar Dig Inf32 förekomst av klamydia/1000 kontakter och Dig Inf33 andel förstahandsantibiotika vid klamydia.

Klamydia är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom. Infektioner med klamydia som diagnostiserats på ackrediterade laboratorier, kan handläggas och behandlas via ett digitalt vårdmöte. Handläggning inkluderar att behandlande läkare ger förhållningsregler, säkerställer att smittspårning genomförs enligt vedertagna rutiner samt gör en klinisk smittskyddsanmälan. Om det vid primär handläggning före provtagning framkommer att patienten haft en sexuell praktik som medför behov av provtagning från fler lokaler än urogenitalt, bör patienten hänvisas vidare till en STI- eller ungdomsmottagning. Förstahandsmedel vid klamydiainfektion är doxycyklin. Målvärdet för förstahandsantibiotika är >95%.

Diagnoslistor

Diagnoslistorna för hud- och mjukdelsinfektioner är:
Borrelia Lista1
Impetigo Lista1
Erysipelas Lista1
Paronyki och nageltrång Lista1
Karbunkel, furunkel, abscess eller aterom Lista 1
Ospecifik hudinfektion Lista1
Akne Lista1
Klamydia Lista1
Kontrollundersökning Lista 1

För detaljer se område infektioner:
Diagnoskoder