Luftvägsinfektioner

Luftvägsinfektioner är vanligt i primärvården. Indikatorerna för luftvägsinfektioner finns både för vårdcentraler och renodlade distansenheter.

Indikatorer för vårdcentral

Indikatorer för distansenheter

Relaterade indikatorer

KOL03: Andel patienter med KOL som varit på återbesök efter exacerbation.

KOL04: Andel patienter med KOL som fått uppföljning inom 6 veckor efter exacerbation.

Sa03: Andel patienter varit på återbesök efter KOL-exacerbation, i primärvård eller på sjukhus.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Akut mediaotit

Förekomst av episoder med mediaotit per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat senaste 12 månaderna visas i indikatorerna Inf01 och Inf02.

Inf 03a visar andel antibiotikabehandlade 1-12 år.

Enligt gällande behandlingsrekommendationer ska alla barn 1-12 år med symtom på akut mediaotit (AOM) undersökas inom 24 timmar. Vid säker AOM med komplicerande faktorer, vid perforerad AOM och till barn < 2 år med dubbelsidig AOM rekommenderas antibiotikabehandling. För barn 1-12 år med säker AOM utan komplicerande faktorer rekommenderas aktiv exspektans. Sedan dessa rekommendationer infördes 2010 har ingen ökad komplikationsfrekvens observerats. Ingen målnivå är satt på denna indikator då den är starkt beroende av triageringsgraden av dessa patienter. Vid hård triagering bör andelen behandlade bli högre och tvärtom. Indikatorn är viktig att följa och bör bedömas i relation till antalet diagnosticerade AOM per 1000 som sökt vårdkontakt på enheten. Inf 03b visar andel antibiotikabehandlade under 1 år och över 12 år I åldersgruppen <1 år och ≥12 år bör alla med diagnos akut mediaotit behandlas. Målvärdet för antibiotikabehandling för barn under 1 år, ungdomar från 12 år och vuxna är≥ 90%

Inf32 visar andel med fysiska läkarbesök för diagnos. Diagnosen akut mediaotit kan enbart ställas vid en fysisk undersökning, eftersom det fodras antingen ett öronmikroskop eller ett otoskop med möjlighet att siegla (blåsa luft i hörselgången) alternativt utföra tympanometri. Försök att ställa denna diagnos på annat vis än genom en klinisk undersökning bör inte förekomma. Idag sker detta bara vid fysiskt läkarbesök.

För distansenheter visar Dig Inf01 förekomst av diagnoser för akut mediaotit/1000 kontakter och Dig Inf02 andelen förskrivna antibiotika. Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Referens

Läkemedel vid otit – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2010:(21)5.

Övre luftvägsinfektion (ÖLI)

Förekomst av episoder med ÖLI per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf04 och Inf05. Ospecificerad övre luftvägsinfektion (ÖLI) orsakas ofta av virus. ÖLIkarakteriseras oftast av lindrigare former av akut övre luftvägsinfektion utan kliniska fynd eller anamnes som tyder på specifik diagnos som otit, sinuit eller tonsillit.

Inf06 visar andel antibiotikabehandlade episoder med övre luftvägsinfektion (ÖLI) (exklusive episoder med diagnos samma dag från Pneumoni Lista 1, Akut media otit Lista 1, Akut rinosinuit Lista 1, Faryngotonsillit Lista 1) som behandlats med antibiotika, senaste 12 månaderna. Det finns evidens för att antibiotika inte gör nytta vid en förkylning och det finns evidens för att antibiotika orsakar biverkningar. Antibiotika ska därför inte ges vid förkylning. Målvärdet för antibiotikabehandling är ≤5%.

För distansenheter visar Dig Inf03 förekomst av episoder av diagnos ÖLI/1000 kontakter

Referens

Kenealy T, Arroll B. Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 6. Art. No.:CD000247. DOI:10.1002/14651858. CD000247.pub3

Sinuit

Förekomst av episoder med akut sinuit per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf08 och Inf09.

Inf10 visar andel antibiotikabehandlade episoder med akut sinuit. Antibiotikabehandling bör övervägas till vuxna endast vid ÖLI >10 dagar med färgad snuva, svår värk över sinus eller feber >38 grader eller vargata vid rinoskopi. Även vid påtaglig försämring efter fem dagars förkylning eller vid samtidigt nedsatt immunförsvar bör antibiotika övervägas. Akut bakteriell rinosinuit som kräver behandling med antibiotika är således mycket ovanligt. Barn i förskoleåldern har årligen ca 6–8 övre luftvägsinfektioner och kan ha missfärgad snuva länge utan att utredning eller antibiotikabehandling behövs. Andelen rinosinuit som behandlas bör vara betydligt lägre än vad den är idag. Målnivå kommer att sättas när rekommendationerna från 2020 har fått genomslag. Inf11 visar andel PcV av antibiotikabehandlad sinuit. Pneumokocker och grupp A-streptokocker orsakar de mest aggressiva rinosinuiterna. Dessa agens är vanligen känsliga för penicillin V. Sann IgE-medierad pencillinallergi är ovanligt. Målvärdet för PcV som förstahandsantibiotika är ≥90%.

Inf 61 visar andel antibiotikabehandlade episoder med akut rinosinuit med fysiskt läkarbesök inom episoden. Akut rinosinuit (sinuit) är en vanlig diagnos som ofta uppkommer i samband med förkylning. De patienter som är så svårt sjuka att antibiotika är indicerat, bör ofta bedömas kliniskt för att tillståndets svårighetsgrad ska kunna säkerställas och korrekt. Viss förskrivning på distans kan accepteras om patienten blivit undersökt vid ett fysiskt besök och senare kontaktar med ökade symtom.

För distansenheter visar Dig Inf05 förekomst av diagnos sinuit/1000 kontakter och Dig Inf06 andelen förskrivna antibiotika. Antibiotikabehandling av sinuit ska inte inledas vid digitala vårdmöten. De patienter som är så svårt sjuka att antibiotika är indicerat, bör bedömas kliniskt för att tillståndets svårighetsgrad ska kunna säkerställas och korrekt behandling ges. Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Referens

Läkemedel vid rinosinuit – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2020;31(2):1-9.

Tonsillit

Förekomst av episoder med faryngotonsillit per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf12 och Inf13.

Inf14 visar andel episoder med faryngotonsillit som behandlats med antibiotika. Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till faryngotonsillit, framför allt om patienten samtidigt har snuva och hosta. Antibiotikabehandling bör föregås av ett positivt snabbtest samtidigt med minst tre uppfyllda Centorkriterier. Klinisk undersökning och bedömning utförd av läkare ska alltid föregå eventuellt beslut om snabbtest för påvisande av grupp A-streptokocker (GAS) i svalget. Hos barn < 3 år är streptokockorsakad faryngotonsillit ovanlig. Inf15 visar andel PcV av antibiotikabehandlad tonsillit. Trots utbredd användning av penicillin V under flera decennier har penicillinresistens hos grupp A-streptokocker bara dokumenterats i enstaka fall globalt och är inte ett kliniskt problem i Sverige. Sann IgE-medierad pencillinallergi är ovanligt. Målvärdet för PcV som förstahandsantibiotika är ≥90%.

Inf62 visar andel antibiotikabehandlad tonsillit med fysiskt besök. Bedömning av Centorkriterier bör föregå beslut om snabbtest för GAS. Det finns idag inte evidens för att en tillförlitlig värdering av Centorkriterier kan göras utan direkt fysisk undersökning. Ett positivt prov är i sig inte är skäl nog för behandling eftersom många individer är symtomfria bärare av GAS. När patienten inte kan undersökas fysiskt bör därför inte antibiotika vara aktuellt. Viss förskrivning kan accepteras, t.ex. när patient önskar byta beredning efter receptförskrivning från fysisk vårdkontakt.

För distansenheter visar Dig Inf07 förekomst av diagnos pharyngotonsiilit/1000 kontakter och Dig Inf08 andelen förskrivna antibiotika. Diagnosen kan misstänkas vid digitala vårdmöten. Antibiotikaförskrivning för akut tonsillit bör inte förekomma vid digitala vårdmöten eftersom antibiotika endast är aktuellt vid ≥3 Centorkriterier, vilket kräver fysisk undersökning och ett samtidigt positivt snabbtest för GAS, vilket kräver provtagning.

Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Referenser

Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Uppsala, Läkemedelsverket, augusti 2024.

Strep A och streptokocktonsillit

Inf16 visar andel pos Strep A-test av alla tagna Strep A-test. Denna indikator bör mätas kontinuerligt och kan påvisa eventuellt för frikostig provtagning med snabbtest för grupp A streptokocker. Om journalsystemet inte styr hur StrepA registreras blir det svårt att få valida data.

Enligt Läkemedelverkets behandlingsrekommendation bör nyttan av antibiotikabehandling bedömas innan beslut om provtagning tas. Indikation för snabbtest för grupp A-streptokocker hos vuxna och barn ≥ 3 år är att tre eller fyra kriterier enligt Centor uppfylls, dvs. feber ≥ 38,5 grader, ömmande käkvinkeladeniter, beläggningar på tonsiller (vuxna) eller rodnade, svullna tonsiller (barn 3–6 år) samt frånvaro av hosta. Hos gravida, individer med bakomliggande sjukdomar, immunosuppression eller med tidigare svår GAS-infektion kan provtagning vid endast två Centorkriterier rekommenderas, och antibiotikabehandling ske vid positiv Strep-A. Sannolikheten för fynd av grupp A-streptokocker i svalgodling vid fyra kriterier var i Centors studie 56 % och vid tre kriterier 32 % . En brittisk studie från 2013 visade motsvarande resultat.

Om klinisk triagering föregår provtagning, så att enbart patienter med minst tre Centorkriterier provtas, bör andelen positiva snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test) vara ≥40%.

Inf17Inget visar andel antibiotikabehandlad tonsillit utan Strep A, Inf17Neg andel antibiotikabehandlad tonsillit med neg Strep A och Inf17Pos andel antibiotikabehandlad tonsillit med pos Strep A. Enligt Läkemedelverkets behandlingsrekommendation bör positiv snabbtest för grupp A-streptokocker (Strep A test) hos patienter med minst tre uppfyllda Centorkriterier föregå beslut om antibiotikabehandling. Andelen patienter som antibiotikabehandlas utan att snabbtest eller med negativ test för grupp A-streptokocker bör därför vara låg. Målvärden för dessa indikatorer Strep-A test är ≤10% medan målvärdet för andel antibiotikabehandlade faryngotonsilliter med positivt Strep-A test är högt, ≥80%.

Referenser

Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling vid faryngotonsillit. Uppsala, Läkemedelsverket, augusti 2024.

Pneumoni

Förekomst av episoder med pneumoni per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf18 och Inf19.

Inf 20 visar andel episoder med pneumonidiagnos som antibiotikabehandlas. Inf21 andel som behandlas med PcV. Här har alla patienter med KOL diagnos de senaste 5 åren exkluderats. Målvärdet för PcV som förstahandsantibiotika är ≥ 70%.

Inf33 visar andel med pneumoni med fysiskt läkarbesök för diagnos. Diagnosen ställs vid fysisk undersökning som bör inkludera bedömning av allmäntillstånd, auskultation av hjärta och lungor samt registrering av andningsfrekvens, blodtryck och mätning av syresättning i blodet. Det går inte att utan en fysisk kontakt värdera påverkansgrad samt avlyssna lungorna på ett godtagbart sätt. Idag sker detta bara vid fysiskt läkarbesök.

För distansenheter visar Dig Inf09 förekomst av diagnos pneumoni/1000 kontakter och Dig Inf10 andelen förskrivna antibiotika. Pneumoni ska inte primärdiagnosticeras och heller inte antibiotikabehandlas på distans eftersom klinisk undersökning ligger till grund för diagnos, allvarlighetsbedömningoch beslut om vårdnivå. Antibiotikaförskrivning på distansenhet kan förekomma framför allt vid byte av beredningsform.

Referenser

Nedre luftvägsinfektioner: Information från Läkemedelsverket 2008;19(3):49-51.

Akut bronkit

Förekomst av episoder med akut bronkit per 1000 listade respektive per 1000 som kontaktat visas i indikatorerna Inf22 och Inf23.

Inf24 visar andel episoder med akut bronkit (exklusive patienter med KOL-diagnos) som behandlats med antibiotika. Patienter med KOL diagnos de senaste 5 åren är exkluderade. Ingen dokumenterad nytta vad gäller symtomlängd eller grad av besvär föreligger med antibiotikabehandling vid akut bronkit oavsett om bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller andra bakterier. Däremot ökar förekomst av biverkningar i gruppen som antibiotikabehandlas. Ett visst utrymme för individuell bedömning måste ges och därför har målnivån satts till upp till 10%.

För distansenheter visar Dig Inf11 förekomst av diagnos akut bronkit/1000 kontakter och Dig Inf12 andelen förskrivna antibiotika. Antibiotikabehandling av akut bronkit bör inte förekomma vid digitala vårdmöten.

Referenser

Nedre luftvägsinfektioner: Information från Läkemedelsverket 2008;19(3):49-51.

CRP och luftvägsinfektion

Inf35 och Inf36 visar andel infektioner i övre respektive nedre luftvägarna där CRP tagits.

CRP kan vara av värde vid differentialdiagnostik mellan akut bronkit och pneumoni men är generellt av lågt diagnostiskt värde vid infektioner i övre luftvägarna. Om CRP kontrolleras ska värdet alltid bedömas i relation till sjukdomsduration.

Referens

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Folkhälsomyndigheten 2025

Diagnoslistor

Diagnoslistorna för luftvägsinfektioner är:
Akut mediaotit Lista 1
Trumhinneperforation Lista 1
ÖLI Lista 1
Akut rinosinuit Lista 1
Faryngotonsillit Lista 1
Pneumoni Lista 1
Akut bronkit Lista 1
KOL Lista 1
Kontrollundersökning Lista 1

För detaljer se område infektioner:
Diagnoskoder