TIA/Stroke

Varje år drabbas 29 000 personer i Sverige av stroke. Efter det akuta insjuknandet och rehabiliteringen har primärvården en viktig roll i det fortsatta omhändertagandet av behandling.

Relaterade indikatorer

Indikatorerna om förmaksflimmer och behandling med antikoagulantia (Lm09, Lm10 och Lm14B) är relaterade till TIA och stroke.

FörmaksflimmerLäkemedel

TIA/Stroke finns också med i indikatorer om kontinuitet, levnadsvanor, prioritering, samsjuklighet och samverkan som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.

KontinuitetLevnadsvanorPrioriteringSamsjuklighetSamverkan

Motivering till ämnesområdet

Patienter som insjuknat i stroke eller TIA bör erbjudas strukturerad uppföljning, utifrån ett strukturerat innehåll. Syftet med uppföljningen är att se över sekundärpreventiva åtgärder, tidigt identifiera nya eller förändrade symtom, och att kunna erbjuda rätt åtgärd eller hänvisa vidare till rätt instans i vårdkedjan utifrån patientens aktuella situation och behov. Där ingår bland annat sekundärprevention behandling med statin och behandling av blodtryck vid högt eller normalt blodtryck.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst

Förekomst av diagnos är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas. Det finns 3 olika förekomstindikatorer beroende på att olika åtgärder är aktuella för de olika patientgrupperna: TIA/Stroke på VC (T/S01), stroke på VC (T/S05), stroke på rehabenhet (T/S11). I alla förekomstindikatorer på rehab krävs från och med 2026 något fysisk besök.

Diagnoslistor

För förekomstindikatorerna används följande diagnoslistor

Lista 2 - Ischemisk och hemorragisk , inklusive TIA (T/S01)
Lista 3 - Ischemisk och hemorragisk, exklusive TIA (T/S05 och (T/S11)

För detaljer se
Diagnoskoder

Läkemedelsbehandling och blodtryck

Behandling med statiner (T/S02), rekommenderas vid TIA/Stroke i nationella riktlinjer.

Som blodtrycksgränser (T/S04) har vi valt: värde saknas, ≤140/90 mmHg, 141/91 – 99/159 mmHg och ≥160/100 mmHg. Dessutom finns indikatorn som mäter <140/90 mmHg för den som anser att detta är mer relevant än ≤140/90 mmHg

Diagnoslistor

För statinbehandling (T/S02) används Lista 1 - Ischemisk, inklusive TIA
För blotrycksindikatorerna (T/S04) används Lista 2 - Ischemisk och hemorragisk, inklusive TIA

För detaljer se
Diagnoskoder

Uppföljning

Uppföljningsindikatorerna (T/S03) ersätter från och med 2026 de gamla återbesöksindikatorerna. Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna kontrollbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök men för att kunna prioritera patienter med stora behov finns indikatorerna i två versioner, den ena med fysiska besök uppdelat på yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (T/S03A, T/S03L, T/S03S), den andra utan fysiska besök (T/S03U). Båda innehåller ”uppföljningsparametrar” dvs att man gjort något mer än att skriva diagnos som är relevant för uppföljning av sjukdomen. För TIA/Stroke är det: Blodtrycksvärde (eller hemblodtryck eller 24-timmars blodtrycksmätning) samt har notat/text under status Hjärta eller Puls finns de senaste 18 månaderna. Naturligtvis behöver man ofta göra mer men detta fungerar som en ”proxy”. Via dessa indikatorer i kan man hitta patienter som inte följts upp på länge och erbjuda dem kontakt.

Diagnoslistor

För uppföljningsindikatorerna används Lista 2 - Ischemisk och hemorragisk, inklusive TIA

För detaljer se
Diagnoskoder

Rehabilitering

Nedsatt ADL-förmåga, balans och gångförmåga är vanligt efter stroke. Det påverkar förmågan att utföra vardagliga aktiviteter och är därför ett viktigt vid rehabiliteringen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård (2018) har detta hög prioritet. Oavsett typ av träning finns stöd i riktlinjen att den bör vara uppgiftsspecifik och bestå av moment som personen har som mål att klara av. Den bör också helst vara intensiv och ske i reell miljö. För ADL-träning (T/S06 och T/S12), balansträning (T/S07 och T/S13) och konditions- och styrketräning (T/S08 och T/S14) finns indikatorer för patienter med genomgången stroke, både för VC och för rehabenhet.

Diagnoslistor

För rehabindindikatorerna används Lista 3 - Ischemisk och hemorragisk, exklusive TIA

För detaljer se
Diagnoskoder

Levnadsvanor

Det finns också en levnadsvaneindikator speciellt för TIA/stroke, Le03T/S, som mäter andel dagligrökare som haft TIA/stroke som fått rådgivning

Diagnoslistor

För levnadsvaneindikatorn används Lista 2 - Ischemisk och hemorragisk, inklusive TIA

För detaljer se
Diagnoskoder

Samverkan

Indikatorn Sa06 mäter patienter med TIA/stroke som fått (diagnos och) därefter uppföljning någonstans inom hela sjukvården. Alla kontakter som har de/den aktuella diagnoskod (-erna) registrerad räknas med som uppföljande kontakter. Syftet är att få med både fysiska och digitala kontakter. Att diagnosen noteras bör innebära att en medicinsk bedömning om fortsatt uppföljning/ny kontakt också har gjorts. Endast kontakter med läkare och sjuksköterskor/ distriktssköterskor inkluderas eftersom det är de som i regel gör den medicinska helhetsbedömningen angående behov av fortsatt vårdbehov.

Diagnoslistor

För samverkansindikatorn används Lista 3 - Ischemisk och hemorragisk, exklusive TIA

För detaljer se
Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

Utveckling av indikator för andel patienter som fått en psykologisk bedömning.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Läkemedelsbehandling är som alltid inte möjligt att ge exakta målvärden för. Det viktiga är att ”rätt” personer för behandling vilket man kan göra en fördjupad analys för på vårdcentralerna. Läkemedelsbehandling måste också balanseras mot samsjuklighet (med risk för polyfarmaci) och icke-farmakologisk behandling (levnadsvanor).

Andra felkällor är olika mätmetoder för blodtryck samt att senaste värde inte taget under optimala omständigheter.

KVÅ-koder för rehabiliteringsinsatster används endast i liten omfattning på vissa enheter.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.