Äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre har ökat kontinuerligt senaste 25 åren. Detta är särskilt allvarligt eftersom många av de förändringar som sker i kroppen med stigande ålder, påverkar läkemedlens kinetik - hur de tas upp, fördelas, omvandlas och utsöndras från kroppen.

Relaterade indikatorer

I princip alla Primärvårdskvalitets indikatorer går också att dela in i åldersgrupper så att man kan se åldersgruppen “äldre”. Indikatorerna om olika kroniska sjukdomar och om samsjuklighet är relevanta för äldre eftersom förekomsten av en eller flera kroniska sjukdomar är vanligt hos äldre.

Motivering till ämnesområdet

Fyra av indikatorerna rör läkemedelsbehandling och en indikator rör undernäring. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner där risken förstärks med ökat antal läkemedel. En irrationell och potentiellt olämplig behandling förekommer med vissa läkemedel hos äldre, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter och långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av detta är att omkring en av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror, helt eller delvis, på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändning hos äldre är därför ett viktigt område att följa.

I Sverige förekommer undernäring framfor allt bland äldre personer. Med ökande ålder ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättning som i sin tur ökar risken att utveckla undernäring. Med undernäring följer en ökad risk för bl.a. fördröjd sårläkning, försämrad muskelfunktion och nedsatt hjärt- och lungfunktion. Dessutom försvåras tillfrisknandet vid sjukdom. Samtidigt ökar vikten av att upptäcka, förebygga och behandla undernäring i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Läkemedel som bör undvikas

Indikatorn Äld01 bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god läkemedelsterapi hos äldre och omfattar läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre. Preparaten bör endast användas vid välgrundad och aktuell indikation. Ansvarig läkare ska ha bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna och behandlingen bör följas upp regelbundet.

Preparaten i PrimärvårdsKvalitets indikator är färre än de som ingår i Socialstyrelsens riktlinjer. För att få relevanta siffror vid förbättringsarbete har läkemedel med tydligt palliativt användningsområde, sekundärvårsspecifika läkemedel och läkemedel som är rekommenderade med anpassad dos (amitryptilin) exkluderats.

Ingående preparat är diazepam, tramadol, propiomazin, kodein, atarax, lergigan, alimemazin, antikolinerga inkontinensläkemedel, TCA och antipsykotiska läkemedel av högdostyp.

Kontroll av njurfunktion vid behandling med läkemedel som påverkas av njurfunktion

Indikatorn Äld02 bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god läkemedelsterapi hos äldre och omfattar läkemedel som till stor del utsöndras via njurarna i oförändrad form eller som aktiva metaboliter.

När en äldre person behandlas med ett eller flera läkemedel av denna typ behöver njurfunktionen mätas och dosen anpassas, både när behandlingen påbörjas och regelbundet så länge behandlingen fortgår. Detta då nedsatt njurfunktion leder till långsammare utsöndring vilket kan leda till ackumulering av läkemedelssubstanser, resulterande i förlängd verkningstid och förstärkta effekter med risk för biverkningar.

Preparatval för lugnande medel och sömnmedel

Indikatorerna bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god läkemedelsterapi hos äldre och beskriver lugnande läkemedel och sömnmedel med lägre förekomst av negativa sidoeffekter jämfört med andra preparat.

Bland de lugnande medlen (ATC N05B) har oxazepam farmakologiska egenskaper som gör det mer fördelaktigt än andra preparat; det har en relativt kort halveringstid som påverkas i ringa grad av stigande ålder och saknar aktiva metaboliter.

Bland sömnmedlen (ATC N05C) har zopiklon vissa farmakologiska fördelar: Halveringstiden för zopiklon kan vara längre hos äldre men är även då relativt kort. Zopiklon har en aktiv metabolit men dess aktivitet är låg och saknar klinisk betydelse.

Äld03 beskriver andelen patienter som behandlas med oxazepam av alla personer ≥75 år som har lugnande läkemedel.

Äld04 beskriver andel patienter som behandlas med zopiklon av alla patienter ≥75 år som har sömnläkemedel.

Risk för undernäring

Indikatorn Äld05 utgår från Socialstyrelsens kunskapsstöd och bygger på att BMI registrerats.

I Sverige förekommer undernäring framför allt bland äldre personer. Med ökande ålder ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättning som i sin tur ökar risken att utveckla undernäring. Undernäring definieras som en näringsrubbning och är inte samma som undervikt. Äldre personer med undernäring besöker oftare vården, har längre vårdtider, högre risk för komplikationer och ökad dödlighet. Att sträva efter att förebygga att undernäring uppstår är viktigt eftersom det är svårt att återställa näringsbalansen hos en undernärd person. Risk för undernäring kan vara särskilt aktuellt hos patienter med ätsvårigheter, ofrivillig viktnedgång eller ätsvårigheter.

Indikatorn beräknas på personer från 80 år eftersom den bygger på att BMI måste registreras var 18:e månad för hela patientgruppen som ingår i indikatorn. Många personer under 80 är i stort friska och rutinmässig viktkontroll i sjukvården är sällan nödvändig utan tar resurser från mer angelägen vård. Naturligtvis kan även patienter 80 och äldre vara friska och patienter yngre än 80 löpa risk för undernäring. En del av dessa fångas med indikatorerna Dem14B: Andel patienter med demens med risk för undernäring och KOL05B: Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling med risk för undernäring).

Mångsökare

Indikatorn Pr06+80 fångar mångsökare 80 år och äldre hos alla yrkesgrupper. En stor del av mångsökarna har en eller flera kroniska sjukdomar eller funktionella symtom och ofta en samtidigt psykosocial problematik. Ett gott omhändertagande kan säkerställa att de fått adekvat bedömning och vård, som möter deras behov. Teamsamverkan för dessa patienter är i många fall värdefullt.

Diagnoslistor

Inga särskilda diagnoslistor finns utan alla äldre som i övrigt uppfyller kriterierna i indikatorn ingår. För läkemedel finns alla ingående ATC-koder för respektive indikator i KiK:Kvalitetsindikatorkatalog

Möjlig framtida utveckling

• Läkemedelsgenomgångar

• Sköra äldre

• Palliativ vård

• Hjälpmedelsförskrivning

• Risk för fall

Med ökad tillgång till data skulle det vara av värde att kunna följa patienten över de organisatoriska gränserna mellan kommunal vård och regional vård eftersom det är en viktig kvalitetsaspekt framför allt för äldre patienter, dock ej möjligt utifrån dagens lagstiftning.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

I flera regioner kommer inte dosdispenserade läkemedel med i beräkningen, dock är det lagstadgat att läkemedelslistan i journalen ska vara identisk med de dosdispenserade ordinationerna. Om inte BMI registreras fångas inte risk för undernäring (Äld05).

Ursprung

Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet.