Astma

Astma är en vanlig sjukdom i befolkningen som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvården, och har hög relevans för allmänmedicinen.

Relaterade indikatorer

Astma finns också med i indikatorer om levnadsvanor och samsjuklighet som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.

Levnadsvanor

Samsjuklighet

Motivering till ämnesområdet

Målet för all behandling av astma och KOL är att patienterna ska uppnå så fullgod kontroll som möjligt över sin sjukdom. Astma och KOL som inte diagnostiseras och behandlas korrekt kan resultera i försämringsperioder och även sjukhusinläggning.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst av diagnos (As02) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.

Uppföljningsindikatorerna (As01) ersätter från och med 2026 de gamla återbesöksindikatorerna. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas årliga återbesök till patienter med kontrollerad astma med underhållsbehandling för att ge barn, ungdomar och vuxna möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom, vilket leder till en fortsatt god astmakontroll. Vid okontrollerad astma ger återbesök ökad möjlighet för patienten att få optimal behandling och uppnå en god astmakontroll.

För att kunna prioritera patienter med stora behov finns indikatorerna i två versioner, den ena med fysiska besök uppdelat på yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (As01A, As01L, As01S), den andra utan fysiska besök (As01U). Båda innehåller ”uppföljningsparametrar” dvs att man gjort något mer än att skriva diagnos som är relevant för uppföljning av sjukdomen. För astma är det: lungauskultation eller symtomskattning med formulär senaste 18 månaderna eller spirometri senaste 3 åren. Naturligtvis behöver man ofta göra mer men detta fungerar som en ”proxy”. Via dessa indikatorer i kan man hitta patienter som inte följts upp på länge och erbjuda dem kontakt.

I Primärvårdskvalitet är återbesöken uppdelade på olika yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete.

För att diagnostisera astma på ett korrekt sätt krävs spirometri. Detta visas i indikatorn om andelen personer med ny astmadiagnos som gjort spirometri (As03).

Levnadsvaneindikatorn Le03As mäter andelen dagligrökare som fått rådgivning vid astma.

Diagnoslistor

För astma finns bara en diagnoslista, Astma Lista 1, som innehåller alla astmadiagnoser i ICD 10 och KSH97. För detaljer se:
Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

När patienters symtomskattning (ACT) kan fångas automatiskt i journal kan den användas som utgångspunkt för kvalitetsindikatorer för astma.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Patienterna finns både inom primärvården och på särskilda specialistmottagningar, inom såväl sluten som öppen vård. Speciellt barn med astma sköts ofta av barnläkare.

Låga förekomstsiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Ursprung

Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet