Bensår

Bensår är ett folksjukdomsområde som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvård, och har hög relevans för allmänmedicinen.

Motivering till ämnesområdet

Svårläkta sår medför ofta smärta och nedsatt livskvalitet för den drabbade och påverkas av flera faktorer som nedsatt cirkulation och samsjuklighet. För hälso-och sjukvården genererar svårläkta sår betydande resursbehov, särskilt om behandlingen inte utförs korrekt och här är etiologisk diagnos viktigt.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

För bensår har tidsintervallet 6 månader valts eftersom de flesta sår bör vara läkta inom denna tid, och avsikten med indikatorerna är att följa ”en episod” av sår var för sig.

Förekomst av diagnos (Be01) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.

Att alla patienter med bensår får en etiologisk diagnos (Be02) är av största vikt för att rätt behandling ska kunna ges. En tidig (senast efter sex veckor) etiologisk diagnos kan också främja det nödvändiga teamarbetet runt patienter med bensår.

För att fånga etiologisk diagnos används dels diagnoskoder som innehåller den etiologiska diagnosen Varicer i nedre extremiteterna med bensår alternativt en kombination av en diagnos för Bensår tillsammans med en diagnos som beskriver etiologi tex L97- Bensår som ej klassificeras annorstädes tillsammans med I872 Venös insufficiens. Den etiologiska diagnosen ska vara satt inom samma tidsperiod som bensårsdiagnosen

Be03 handlar om kompression av venösa sår. Kompressionslindning och framför allt med flerlagerbandage, är sedan tidigare känt i flera evidensbaserade studier, som helt avgörande för läkning av venösa bensår.

Be04 beskriver andel patienter med bensårsdiagnos som fått en registrering av sin perifiera cirkulation. I denna indikator ingår undersökningarna ankel-arm-index eller tåtrycksmätning. Bedömning av patientens perifera cirkulation är väsentlig för att optimera patientens förutsättningar för sårläkning, bl.a. för valet av eventuell kompressionbehandling och risk för amputation.

Be05 beskriver antibiotikabehandling hos patienter med bensår. Svårläkta sår är så gott som alltid kontaminerade eller koloniserade av bakterier, som i sig inte utgör indikation för antibiotikabehandling. Indikatorn fångar all antibiotika utom urinvägsantibiotika under en 6 månaders period rullande efter första registrerade bensårsdiagnosen. Antibiotikaförskrivningen exkluderas om diagnosen pneumoni, exacerbation av KOL eller erysipelas förekommer samma dag som förskrivningen. Detta är för att kunna fånga upp förskrivning utan infektionsdiagnos hos denna specifika patientgrupp.

Det finns också en särskild kontinutetsindikator för bensår (Ko6) som mäter kontinuitetsindex för besök hos sjuksköterska eller undersköterska för patienter med bensår.

Diagnoslistor

Det finns fyra diagnoslistor för bensår: Bensår Lista 1 som innehåller alla bensårsdiagnoser, Bensår Lista 2 som innehåller bensårsdiagnoser som inkluderar etiologi, Bensår Lista 3 som innehåller bensårsdiagnoser som inte innehåller någon etiologi och Bensår Lista 4 som innehåller Etiologiska eller andra etiologiska förklaringar (diagnoser) till bensår.

För detaljer se:
Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

• Andel patienter med bensår där smärta har bedömts. Möjliga KVÅ-koder finns: AA230, BP009.

• Andel patienter med bensår där bedömning av risk för undernäring genomförts. Möjlig KVÅ-kod PE017.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

KVÅ-koder används endast i liten omfattning.

Ursprung

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.