Demens
Demens är ett folksjukdomsområde som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvård, och har hög relevans för allmänmedicinen. Det går inte att bota en demenssjukdom, utan syftet med hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder är att underlätta vardagen och bidra till en så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden.
Relaterade indikatorer
Demens finns också med i indikatorer om kontinuitet, levnadsvanor, prioritering, samsjuklighet och samverkan som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.
Motivering till ämnesområdet
Åtgärderna inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personer med demenssjukdom drabbas av.
Ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt i utredningen är nödvändigt för att få en bred beskrivning av individens problematik. För att följa en person genom hela förloppet i en demenssjukdom behövs en regelbunden och sammanhållen uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning samt vård- och omsorgsinsatser.
Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna
Förekomst av diagnos (Dem01) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.
Läkemedelsbehandling med antipsykotiska läkemedel till personer med demenssjukdom bör i regel undvikas men kan ibland vara motiverat vid kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och försök med icke-farmakologisk behandling (Dem02). Från 2024 ska man kunna se i patientlistan om senaste förskrivning gjorts på egen enhet och vem som i så fall förskrivit.
Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också t ex via indikatorer i Primärvårdskvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök eller hembesök. Återbesöksindikatorerna är uppdelade på olika yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (Dem03).
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare (Dem04). Bara patienter med ny Alzheimerdemens ingår och läkemedel söks 5 år bakåt i tiden. Tanken är att det ju räcker med att ha provat behandlingen. Har den inte effekt ska den ju avslutas.
Att identifiera andra sjukdomar som kan vara differentialdiagnoser, förstärka symtom från demenssjukdomen eller där demenssjukdomen orsakar ökad risk för annan sjukdom är betydelsefullt. Här identifieras samtidig depression, ångestsyndrom eller urininkontinens (Dem05).
Aktivitetsbedömning av arbetsterapeut som en del i basal demensutredning förbättrar diagnostiken och utgör underlag för personens behov av stöd och kompensation för vardagens aktiviteter. Utredningen kan även göras i nära anslutning till ny demensdiagnos. (Dem06, Dem12). (Rehab ingår i en del regioner i vårdcentraler medan det är separata enheter i andra. Därför finns en del indikatorer i två versioner)
Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel har hög prioritet och är viktiga att provas ut och förskriva tidigt i förloppen för att kunna ge störst nytta och förbättra möjligheten för personen att kunna klara sina vardagliga aktiviteter med stöd av hjälpmedlet (Dem07, Dem13).
Rådgivning vid otillräcklig fysisk aktivitet kan vara värdefullt vid demens (Le07Dem, Le13Dem).
Diagnoslistor
För demens finns diagnoslistor: Demens lista 1 som innehåller alla demensdiagnoser i ICD 10 och KSH97 och Demens lista 2 som bara innehåller Alzheimer diagnoser. För detaljer se Diagnoskoder
Möjlig framtida utveckling
- Andel patienter med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning med MMSE-SR/MoCA/RUDAS-S och/eller klocktest.
- Andel patienter med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning med laboratorieprover.
- Andel patienter med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning med CT hjärna.
Att tänka på vid tolkning och felkällor
I flera regioner kommer inte läkemedel från Pascal med i beräkningen, dock är det lagstadgat att läkemedelslistan i journalen ska vara identisk med ordinationerna i Pascal. Regioner som hämtar data för uthämtade läkemedel inkluderar automatiskt läkemedel i Pascal.
Ursprung
Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet
Referenser
- Vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer Socialstyrelsen 2017
- Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom - Nationellt kliniskt kunskapsstöd
