KOL

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är ett folksjukdomsområde som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvård, och har hög relevans för allmänmedicinen. Målet för all behandling av astma och KOL är att patienterna ska uppnå så fullgod kontroll som möjligt över sin sjukdom.

Relaterade indikatorer

KOL finns också med i indikatorerna för kontinuitet, levnadsvanor, prioritering och samsjuklighet och samverkan som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.

KontinuitetLevnadsvanorPrioriteringSamsjuklighetSamverkan

Motivering till ämnesområdet

Astma och KOL som inte diagnostiseras och behandlas korrekt kan resultera i försämringsperioder och kan leda till sjukhusinläggning. Både astma och KOL är komplexa sjukdomar och patienterna har ofta behov av flera olika typer av åtgärder och insatser samtidigt varför bör hälso- och sjukvården erbjuda interprofessionell samverkan till personer med KOL.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorerna om förekomst och rehabiliteringsinsats finns i två varianter, dels för rehabilitering organiserad inom vårdcentral och dels för rehabilitering som fristående enhet

Alla KOL-pat behöver inte årlig uppföljning, alla rehabiliteringsåtgärder eller andra åtgärder utan som proxy-mått (= indirekt mått) för patienter med lite större behov har vi valt dem som har underhållsbehandling med minst två KOL-läkemedel. Definitionen är inte perfekt men bör ändå fånga de flesta med lite svårare sjukdom. Detta gäller uppföljande kontakt (KOL02), vikt, BMI och undernäring (KOL5), 6- minuters gångtest (KOL06, KOL12), åtgärder för energibesparande tekniker (KOL07, KOL13) och handledd fysisk träning (KOL08, KOL14).

Förekomst

Förekomst av diagnos (KOL01, KOL11) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas. I förekomstindikatorer för fristående rehabenheter krävs från och med 2026 något fysisk besök.

Uppföljning

Uppföljningsindikatorerna (KOL02) ersätter från och med 2026 de gamla återbesöksindikatorerna. Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna kontrollbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök men för att kunna prioritera patienter med stora behov finns indikatorerna i två versioner, den ena med fysiska besök uppdelat på yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (KOL02A, KOL02F, KOL02L, KOL02S), den andra utan fysiska besök (KOL02U). Båda innehåller ”uppföljningsparametrar” dvs att man gjort något mer än att skriva diagnos som är relevant för uppföljning av sjukdomen. För KOL är det: symtomskattning med formulär, spirometri, 6-minuters gångtest eller notat under sökord ”Lungor” i status. de senaste 18 månaderna. Naturligtvis behöver man ofta göra mer men detta fungerar som en ”proxy”. Via dessa indikatorer i kan man hitta patienter som inte följts upp på länge och erbjuda dem kontakt.

Uppföljning inom 6 veckor efter exacerbation (KOL04) liksom regelbundna mer frekventa återbesök efter exacerbation (KOL03) rekommenderas i nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Gångtest, patientutbildning och spirometri

6-minuters gångtest mäts i indikatorerna (KOL06, KOL12) och patientutbildning mäts i (KOL09, KOL15). Två indikatorer finns om spiromtri, en som mäter andel patienter med ny diagnos med KOL som genomfört spirometri (KOL16N) som mäter andel rökare som genomfört spirometri (KOL16R)

Undervikt

Undervikt och viktnedgång kan vara ett problem vid KOL. BMI är det bästa måttet men uppmätt vikt används också som en proxy. Indikatorerna finns som andel som har uppmätt vikt eller BMI(KOL05A) respektive risk för undernäring (KOL05B).

Tobaksbruk och andra levnadsvanor

KOL17 mäter andelen patienter med KOL som har dokumentation om tobaksbruk och Le03KOL andel dagligrökare som fått rådgivning. Det finns också indikatorer som mäter rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet (Le07KOL, Le13KOL)

Rehabilitering

För åtgärder för energibesparande tekniker finns indikatorerna KOL07 och KOL13 för vårdcentral respektive fristående rehabenhet. Handledd fysisk träning mäts i indikatorerna KOL08 och KOL14

Samverkan

Indikatorn Sa03 mäter patienter med KOL som fått (diagnos och därefter) uppföljning någonstans inom hela sjukvården. Alla kontakter som har de/den aktuella diagnoskod (-erna) registrerad räknas med som uppföljande kontakter. Syftet är att få med både fysiska och digitala kontakter. Att diagnosen noteras bör innebära att en medicinsk bedömning om fortsatt uppföljning/ny kontakt också har gjorts. Endast kontakter med läkare och sjuksköterskor/ distriktssköterskor inkluderas eftersom det är de som i regel gör den medicinska helhetsbedömningen angående behov av fortsatt vårdbehov.

Diagnoslistor

Till indikatorerna om KOL finns tre diagnoslistor. KOL Lista 1 (Alla KOL), Lista 2 (Akut exacerbation) och KOL Lista 3 (All KOL exklusive akut exacerbation). Dessutom används Tobak Lista 1 och Fysisk aktivitet Lista 1 i KOL-indikatorerna.

För detaljer se Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

När patienters symtomskattning (CAT) kan fångas automatiskt i journal bör den användas som utgångspunkt för kvalitetsindikatorer för KOL.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Två olika läkemedel är inte en perfekt proxy för patienter i behov av olika åtgärder.

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.