Levnadsvanor

Levnadsvanor är viktiga vid både prevention och behandling av de flesta sjukdomstillstånd. Åtgärderna i indikatorerna är hämtade från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Relaterade indikatorer

Samtliga indikatorer för levnadsvanor är viktiga att se i relation till läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar. Ofta är hälsosammare levnadsvanor väl så viktigt som läkemedelsbehandling. Detta är kanske extra viktigt när det gäller patienter med samsjuklighet (se också samsjuklighetsindikatorerna).

Samsjuklighet

Motivering till ämnesområdet

Indikatorerna i Primärvårdskvalitet utgår från patienter som har en kronisk sjukdom och en levnadsvana som är dokumenterad på ett sökbart sätt. Indikatorerna omarbetades under 2022 i samråd med NAG levnadsvanor och mäter nu i princip två saker:

• andelen patienter med någon av de nedan angivna kroniska sjukdomarna som har någon typ av sökbar information om levnadsvanor
• andelen patienter med någon av de angivna kroniska sjukdomarna som har en ohälsosam levnadsvana dokumenterad och som fått en åtgärd

Tidigare indikatorerna om andelen patienter som förbättrat sin levnadsvana efter åtgärden är borttagna eftersom de visat sig fungera dåligt vid datauttagen.

De levnadsvanor som finns med i indikatorerna är tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor eftersom det är dessa levnadsvanor som Socialstyrelsen tar upp i nationella riktlinjer. På vårdcentral kan alla fyra levnadsvanorna följas, och på rehabenhet utan listad befolkning finns indikatorer för kost och fysisk aktivitet. När det gäller tobak och alkohol uppmärksammar rehabenheten ohälsosam levnadsvana och hänvisar till den vårdcentral patienten är listad

De sjukdomar som ingår är Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Förmaksflimmer, Fetma , Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, Njursjukdom, kronisk, Osteoporos, Psoriasis, Reumatoid artrit, Schizofreni, Stressreaktioner, Sömnstörning, Stroke/TIA och Ångest. Dessa är valda för att de påverkas av levnadsvanor och för att samma grupp av kroniska sjukdomar ingår i andra indikatorer i PrimärvårdsKvalitet. För några av sjukdomarna finns specifika indikatorer om just den sjukdomen, för andra ingår de som en av flera kroniska sjukdomar.

Övergripande beskrivning av indikatorerna

Tobaksbruk

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Kvalificerat rådgivande samtal om rökning innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med personen i syfte att stödja denna att sluta röka. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden bidrar till att fler slutar röka jämfört med rådgivande samtal och enkla råd. För vuxna med särskild risk som röker dagligen finns även rekommendationer om följande åtgärder: rådgivande samtal och samtal med tillägg av nikotinersättningsmedel eller andra läkemedel för rökavvänjning (vareniklin och bupropion).

Fysisk aktivitet

Otillräcklig fysisk aktivitet ökar risken för förtida död och kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärtkärl-sjukdom och depression. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva, med eller utan tillägg av skriftlig ordination om fysisk aktivitet eller stegräknare. Det är dock viktigt att val av åtgärd individanpassas. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad samt att åtgärderna kan bidra till ökad fysisk aktivitet och mindre stillasittande.

Alkohol

Riskbruk av alkohol är förenat med en ökad risk för lång- eller kortvariga skadliga konsekvenser. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ett riskbruk av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad samt att åtgärden kan bidra till en minskning av veckokonsumtionen av alkohol.

Studier talar för att obehandlad beroendeproblematik vid depression eller ångestsyndrom kan påverka behandlingsresultat på ett negativt sätt. Vid somatisk anamnes är det viktigt att även kartlägga eventuell samsjuklighet som missbruk eller beroende för att kunna erbjuda behandling. Socialstyrelsen påpekar att insatsen kräver utbildning och resurser för personalen. Med missbruk avses i det här sammanhanget missbruk av alkohol och narkotika.

Matvanor

Ohälsosamma matvanor ger en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor.

Gränsvärden

För alla levnadsvanorna används ett gränsvärde för när en levnadsvana räknas som ohälsosam.
(Se tabell nedan)

Självklart kan detta variera för olika individer. Värdena bygger på Socialstyrelsen Nationella riktlinjer och Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 2021.

Som ohälsosam levnadsvana räknas också att det finns en diagnoskod för ohälsosam levnadsvana.

Åtgärder enlig nationella riktlinjer

Vi har valt att redovisa alla åtgärder från olika yrkesgrupper tillsammans. Det viktiga för patienten är att få den åtgärd som behövs, inte viken yrkeskategori som utför den.

Likaså har vi lagt samman de olika åtgärderna för respektive levnadsvana (t ex rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal) i indikatorerna,
(Se tabell nedan)

Från 2023 har vi också lagt till åtgärden DV030 Hälsosamtal. Att vi lagt samman åtgärderna för respektive av de fyra levnadsvaneområdena (tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor) är dels en önskan att förenkla, dels att prioriteringarna i socialstyrelsens nationella riktlinjer i de flesta fall är relativt lika och dels att det ofta saknas KVÅ-koder som kan skilja dem åt så som de är formulerade i riktlinjerna,
(Se tabell nedan)

I de lokala visningsytorna ska man dock kunna se vilken typ av åtgärd patienterna fått i patientlistorna.

Enkla råd finns inte med i de uppdaterade av nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 och inte heller i Primärvårdskvalitets indikatorer. Enkla råd förutsätts fortfarande användas. Orsaken till att de inte finns med i indikatorerna är att inte "tvinga fram" onödig dokumentation av KVÅ-koder.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorerna Le01 för vårdcentral och Le02 för rehabenhet visar andelen patienter med någon av de angivna kroniska sjukdomarna som har någon typ av notering/ sökbar information om levnadsvanor de senaste 36 månaderna. Som notering räknas anteckning eller värde enligt Socialstyrelsen riktlinjer/NAG levnadsvanor, diagnoskod om levnadsvana, eller åtgärd för levnadsvana,
(Se tabell nedan)

Indikatorerna finns dels för alla levnadsvanor tillsammans (Le01/Le02), dels per levnadsvana (Le01T, Le01F, Le01A, och Le01M för vårdcentral och för fysisk aktivitet (Le02F) och matvanor (Le02M) för rehabenhet). Dessa indikatorer är inte uppdelade för olika sjukdomar men för KOL finns en särskild indikator om rökning, se nedan under ”Relaterade indikatorer”.

Det finns också indikatorer som mäter hur stor andel som fått någon åtgärd under de senaste 36 månaderna av de patienter som har någon av de angivna kroniska sjukdomarna och som har en ohälsosam levnadsvana dokumenterad. För vårdcentral är det Le03 för tobaksbruk, Le07 för fysisk aktivitet, Le09 för alkoholbruk och Le11 för matvanor. För rehabenhet finns motsvarande indikatorer för fysisk aktivitet (Le13) och matvanor (Le15). För åtgärder (KVÅ-koder) och gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och diagnoser.
(Se tabell nedan)

Le03Alla, Le07Alla, Le09Alla, Le11Alla, Le13Alla, och Le15Alla har med alla kroniska sjukdomar tillsammans.

För ett begränsat antal sjukdomsområden finns också ”egna” indikatorer se tabell nedan för detaljer och kortnamn på indikatorerna. Orsaken till att inte alla sjukdomar har egna indikatorer för alla levnadsvanor är att mätmetoderna (som aktivitetsminuter och kostindex) är utformade för ”relativt friska” eller allmän primärprevention snarare än för personer med kronisk sjukdom som svår KOL, stroke etc. För dessa patienter med allvarligare sjukdomsgrad behövs anpassade levandsvaneindikatorer. En del av dessa områden nämns i specifika nationella riktlinjer, t ex i riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, demens och diabetesvård. Några indikatorer för dessa åtgärder finns redan i Primärvårdskvalitet och flera planeras (se nedan under angränsande indikatorer). Begränsningar av antalet indikatorer har också till syfte att få till ett rimligt antal indikatorer (överblick, rimliga krav på dokumentation för vårdpersonalen etc).

Vill man följa förbättringsarbete avseende levnadsvanor på sin enhet kan man också behöva mer detaljer som t ex antal aktivitetsminuter eller antal kostpoäng, inte bara under eller över en viss siffra.

För personer med kronisk sjukdom finns anpassade levandsvaneindikatorer under respektive kronisk sjukdom.

När det gäller kost och matvanor finns tre indikatorer som handlar om risk för undernäring (Dem14B, KOL05B och Äld05)

För tobaksbruk finns KOL17 som mäter andelen patienter med KOL som har dokumentation om tobaksbruk samt Pr02 som handlar om riskskattaning för hjärt-kärlsjukdom vid ökad risk för samsjuklighet

För fysisk aktivitet finns Hj06 och Hj12, andel patienter med hjärtsvikt som genomgått funktionstest i samband med fysisk träning, på vårdcentral respektive rehabenhet.

För alkohol finns indikatorn Lm13 som handlar om återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholproblematik.

Tabell åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer (PDF) pdf, 142 kB.

* För ohälsosamma matvanor kommer gränsvärdet ≤ 4 poäng på kostindexfrågorna från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 där man skrev i indikatorbilagan: "I dessa riktlinjer har Socialstyrelsen definierat ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet, det vill säga 0–4 poäng." I 2018 års upplaga av riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor har Socialstyrelsen inte definierat ohälsosamma matvanor på ett mätbart sätt, men i Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 2021, finns kostfrågor med poäng och dessa används i PrimärvårdsKvalitet.

** De grupper som ingår är patienter med någon av diagnoserna: Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, Osteoporos, Psoriasis, Reumatoid artrit, Schizofreni, Stressreaktioner, Stroke/TIA, Sömnstörning och Ångest

Diagnoslistor

De diagnoslistor som ingår i levnadsvaneindikatorerna är Alkoholproblematik Lista 1, Artros Lista 3, Astma Lista 1, Demens Lista 1, Depression lista 1, Diabetes Lista 1, Fetma Lista 1, Förmaksflimmer lista 1, Hjärtsvikt Lista 1, Hypertoni lista 1, KOL Lista 1, Kranskärlssjukdom Lista 1, Njursjukdom, kronisk Lista 1, Osteoporos Lista 1, Psoriasis Lista 1, RA Lista 1, Schizofreni Lista 1, Stressreaktioner Lista 1, Sömnstörning lista 1, TIA/Stroke Lista 2, Ångest Lista 1.

För detaljer se:Diagnoskoder

Möjlig framtida utveckling

En förhoppning är att den här typen av data i framtiden kan samlas in via t ex Mina Vårdkontakter eller andra system där patienterna själva kan dokumentera sina levnadsvanor.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

KVÅ-koder används i varierande omfattning.

Uppgift om tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkoholbruk och/eller matvanor kan saknas.

Registrering av aktivitetsminuter liksom av kostvanor/kostpoäng är osäkert.

Ofta uppdateras inte information om tobaksbruk hos icke rökare, fysisk aktivitet hos fysiskt aktiva personer, alkoholbruk hos personer med låg eller ingen konsumtion och matvanor hos personer med hälsosamma matvanor.

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung

Framtagna av arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet.