Samsjuklighet

Syftet med indikatorerna om samsjuklighet är att förbättra vården för patienter med flera olika sjukdomar. Indikatorerna utgör också balanserande mått tillsammans med t.ex. indikatorer för att följa riktlinjer vid enskilda sjukdomar. Detta innebär t ex att rekommendationer att ge vissa läkemedel till personer med en viss sjukdom kan vara rätt om man bara har en sjukdom, men om man har flera sjukdomar finns risken att det i stället blir för mycket läkemedel med risk för interaktioner och biverkningar.

Relaterade indikatorer

Många indikatorer i PrimärvårdsKvalitet handlar om en sjukdom i taget även om ungefär hälften av dem som har en kronisk sjukdom har minst en till. Indikatorerna om samsjuklighet kan i någon mån balansera indikatorerna om en sjukdom i taget. Om alla med flera sjukdomar behandlas enligt alla riktlinjer finns stor risk för multifarmaci och biverkningar. Så om vårdcentralen har många patienter med samsjuklighet kanske man ska ha färre med läkemedelsbehandling enligt riktlinjer.

Motivering till ämnesområdet

I en population med hög samsjulighet kan det vara rätt att ha lägre värden på andelen behandlade med olika läkemedel vid enskilda sjukdomar. Indikatorerna om samsjuklighet kan också spegla en aspekt av hur populationen på vårdcentralen ser ut.

Det finns ingen nationell definition av samsjuklighet eller multisjuklighet. I olika studier ingår olika sjukdomar. Numera menar man ofta flera relaterade sjukdomar när man pratar om samsjuklighet och icke relaterade sjukdomar vid multisjuklighet. I Primärvårdskvalitet används begreppen synonymt.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Sjukdomstillstånden är valda för att de i regel sköts till stor del via primärvården eller för att de är relevanta för primärvården vid samsjuklighet. Vi har gjort en avgränsning men självklart finns det ytterligare sjukdomstillstånd som skulle kunna vara med.

Sjukdomarna som ingår är: Alkoholproblematik, Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Fetma, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, MS, Osteoporos, Parkinson, Psoriasis, RA, Schizofreni, TIA/Stroke och Ångest.

Indikatorerna är Ss01 visar andelen patienter med olika antal kroniska sjukdomar. Den första indikatorn Ss01;1 visar andel som bara har 1 kronisk sjukdom. Detta är förstås inte samsjuklighet utan indikator ska vissas tillsammans med Ss01;2 - Ss01;5 så att alla Ss01 tillsammans ger en bild av helheten.

Ss02 visar antal läkarbesök vid flera olika sjukdomar. Tanken med Ss02 är att spegla i vilken mån patienter med samsjuklighet besöker mottagningen. En hög siffra kan betyda god tillgänglighet för dessa patienter men också att de kanske måste komma på flera besök istället för att klara flera problem vid ett tillfälle.

För att särskilt arbeta bättre vård för ”mångsökare” finns andra indikatorer i avsnittet Prioritering.

I Ss02 är det bara fysiska besök som räknas in. Tanken med detta är att dessa personer ofta behöver prioriteras när det gäller mottagningsbesök och hembesök, men distanskontakter kan förstås vara ett viktigt komplement.

De fyra indikatorerna Ss02 visas tillsammans så att man kan se fördelningen mellan andel patienter med samsjuklighet som inte varit på något läkarbesök alls (Ss02;0), 2-3 besök (Ss02L), 3-6 besök (Ss02M) och 6 eller fler läkarbesök (Ss02H).

För demens finns en särskild samsjuklighetsindikator, Dem05: Andel patienter med samsjuklighet vid demens.

Det finns också två kontinuitetsindikatorer som handlar om samsjuklighet, Ko03;3 och 4 (Kontinuitetsindex för patienter med samsjuklighet (2-3 kroniska sjukdomar respektive (≥4 kroniska sjukdomar), senaste 18 månaderna, läkare

I prioriteringsindikatorerna Pr01Dig+Fys och Pr01Fys kan patienter som haft (och inte haft) uppföljande kontakt vid kronisk sjukdom identifieras. I patientlistorna kan man hitta personer med samsjuklighet för att eventuellt prioritera dessa.

Prioriteringsindikatorerna Pr02 (Andel patienter med ökad risk för samsjuklighet som riskskattats för hjärt-kärlsjukdom) och Pr03L och Pr03P (Andel patienter med samsjuklighet som fått läkemedelsbehandling respektive psykologisk behandling vid ny depressionsepisod) handlar också om samsjuklighet.

Möjlig framtida utveckling

Hälsorelaterad livskvalitet för patienter med kronisk sjukdom och samsjuklighet; Andel patienter med 1, 2, 3 eller ≥ 4 kroniska sjukdomar som upplever hög/medel/låg hälsorelaterad livskvalitet och/eller egen bedömning av nuvarande hälsotillstånd. Kan mätas med EQ5D via PREM (Patient Reported Experience Measures).

Diagnoslistor

De diagnoslistor som används är nedanstående:

Alkoholproblematik Lista 1, Artros Lista 1, Astma Lista 1, Demens Lista 1, Depression Lista 1, Diabetes Lista 1, Fetma Lista 1, Förmaksflimmer Lista 1, Hjärtsvikt Lista 1, Hypertoni Lista 1, KOL Lista 1, Kranskärlssjukdom Lista 1, MS Lista 1, Osteoporos Lista 1, Parkinson Lista 1, Psoriasis Lista 1, RA Lista 1, Schizofreni Lista 1, TIA/Stroke Lista 2, Ångest Lista 3

För detaljer se: Diagnoskoder

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Man måste också tänka på att resultaten varierar beroende på skillnader mellan olika regioner i om man kan fånga hela sjukvårdens diagnoser, hela primärvårdens eller bara den egna vårdcentralens.

Ursprung

Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet