Publicerad 12 januari 2026

Stressreaktionreaktion

Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom utgör en stor del av den psykiska ohälsan i Sverige idag.

Tabell över indikatorena för stressreaktion

Tabell över indikatorerna för stressreaktion

Kortnamn

Indikator

St01

Förekomst av diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa, på vårdcentral

St02

Förekomst av diagnos utmattningssyndrom, på vårdcentral

St11

Förekomst av diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa, på rehabenhet

St12

Förekomst av diagnos utmattningssyndrom, på rehabenhet

Le07St

Andel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le13St

Andel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Stressreaktion finns också med i indikatorer om levnadsvanor som handlar om flera kroniska sjukdomar samtidigt.

Lm03, Lm04, Lm05, Lm06, Lm07 och Lm08 är indikatorer som beskriver användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande sömnmedel.

I indikatorerna för äldre och läkemedel ingår användning av bensodiazepiner, sömnmedel (Äld01, Äld03, Äld04)

För depression och ångestsyndrom finns indikatorerna Dep01-Dep12, Ån01-Ån09 som rör prevalens, uppföljning, somatisk undersökning, behandling med antidepressiva läkemedel, psykologisk behandling med KBT, IPT och PDT samt förskrivning av bensodiazepiner vid ångestsyndrom.

Även indikatorerna om sjukskrivning kan vara relevanta vid stressreaktion.

LevnadsvanorLäkemedelÄldreDepressionÅngestSjukskrivning

Motivering till ämnesområdet

Utmattningssyndrom är ett allvarligare och ofta mer långvarigt tillstånd där icke-livshotande men påtaglig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning funnits i minst 6 månader. Till symtombilden hör omfattande och funktionsnedsättande kognitiva störningar, ofta i kombination med uttalade affektiva problem (gränsande till depression eller ångestsjukdom) samt olika somatiska symtom, varför en god diagnostik är viktig. Diagnosen utmattningssyndrom kommer att tas bort som diagnos i ICD-11 utifrån riktlinjer från WHO om att inte ha nationella diagnoser. ICD-11 införs i sjukvården i Sverige 2028.

Det vetenskapliga underlaget för effekt av behandlingsinsatser vid stressrelaterad ohälsa är begränsat men det finns viss vetenskaplig evidens för att individorienterade psykologiska behandlingsmetoder, gärna i grupp, kan vara framgångsrika. Klinisk erfarenhet talar för att rådgivning om livsstil och samordnade rehabiliteringsinsatser som inkluderar arbetsträning under anpassade former är av värde. I avvaktan på tydliga behandlingsriktlinjer finns idag enbart indikatorer för förekomst av stressrelaterad ohälsa.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorerna St01 mäter förekomst av diagnoser för stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom medan St02 enbart mäter förekomst av utmattningssyndrom.

Indikatorerna St11 och St12 är motsvarande förekomstindikatorer för rehabenheter. För rehabenheterna har diagnoserna på stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom kompletterats med symtomdiagnoser som fysioterapeut och arbetsterapeut kan använda, då mer specifik diagnos saknas.

Fysisk aktivitet är ofta värdefullt vid stressrelaterad psykisk ohälsa och rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet mäts med indikatorerna Le07St och Le13St för vårdcentral respektive rehabenhet.

Diagnoslistor

För stress finns tre olika diagnoslistor. Diagnoslista 1 innehåller stressreaktioner och diagnoslista 2 innehåller utmattningssyndrom. Diagnoslista 3 (som används i indikatorerna om förekomst rehab) innehåller symtomdiagnoser. Symtomdiagnoser används av rehabenheter för patienter med lättare psykisk ohälsa, då mer specifik diagnos saknas.

För detaljer se:Diagnoskoder

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Ursprung

Framtagna av arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet.

Referenser

  1. Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa Socialstyrelsen 2003
  2. Utmattningssyndrom Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen 2017

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR

Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.