Hypertoni

Varje år insjuknar ca 29 000 patienter i stroke i Sverige. Hypertoni, högt blodtryck, är en av riskfaktorerna för stroke, andra hjärt- och kärlsjukdomar samt njursjukdom. Det är därför av stor vikt med god blodtryckskontroll.

Merparten av patienter med hypertoni behandlas inom primärvården och är vanligtvis en stor grupp som står för många besök och kontakter med VC. Eftersom det är en stor patientgrupp ser också behoven olika ut och många patienter kan sköta mycket av vården själv med rätt stöd.

Exempel: Blodtrycksmottagning i Ersboda

När en patient behandlas för högt blodtryck så börjar man med lägre doser läkemedel och ökar eller lägger till gradvis till dess att blodtrycket når målnivån. För att inte testperioden ska bli för lång så ville ansvariga på hälsocentralen i Ersboda hitta ett mer effektivt flöde mellan laboratoriet, läkarna och patienterna. Man bestämde att ansvarig läkare började med en utredning, ställde sen diagnos och gav första läkemedlet.

Om patienterna efter en månad inte visade på några förbättringar fick de besöka läkaren igen för en justerad dosering. Så fortsatte flödet med täta kontroller tills dess att patienterna nått sitt målblodtryck. Efter att blodtrycksmottagningen Ersboda började med sin nya metod så har resultaten där varit bland de bästa i hela Västerbotten.

Film: Blodtrycksmottagning ringla.nu

Indikatorer i Primärvårdskvalitet

Data kan användas för att kartlägga hur vården ser ut idag för att kunna hitta förbättringsområden. Data är också intressant för att följa resultaten för patientgruppen och för att följa och utvärdera vårdcentralens arbete med patienter med hypertoni.

Hypertoni

Indikatorer för blodtrycksvärden finns också inom följande områden i primärvårdskvalitet:

DiabetesHjärtsviktKranskärlssjukdomNjursjukdom, kroniskTIA/Stroke

Undersök

1. Hur många patienter har vi med hypertoni?
2. Finns aktuella blodtrycksvärden registrerade? Har vi tappat bort patienter?
3. Hur många har förhöjda blodtrycksvärden? Borde vi titta på några av dessa?
4. Är det skillnad mellan hur väl blodtrycksmålen uppnås i olika patientgrupper, t.ex. diabetes, kranskärlssjukdom, genomgången TIA/Stroke? Om det ser olika ut - vilka bakomliggande orsaker ser ni till det?

Diskutera

1. Hur skulle resultaten kunna bli ännu bättre?
2. På vilket sätt skulle ni i så fall behöva ändra era arbetssätt?
3. Vilka personalgrupper har möjlighet att påverka resultatet? Kan fler inkluderas?