Styra med kunskap

Måtten i PVQ bygger på evidens och nationella riktlinjer. Därmed ger måtten en indikation på rekommenderad åtgärd vid ett visst tillstånd och kan användas som hjälp att prioritera mellan insatser.

Utan grundlig kunskap om lokala förutsättningar kan förbättringsmått dock inte användas för att beskriva vårdens kvalitet för vare sig primärvården i stort eller för en enskild verksamhet. Detta eftersom det för de flesta förbättringsmått inte kan anges målvärde eller riktning och eftersom kvalitet i primärvården inte är likställt med följsamhet till riktlinjer. Kvalitet i primärvården innefattar både bred och djup kunskap om sjukdomar och riktlinjer men framförallt kunskap om människan - både vad gäller allmänmänskliga besvär och den specifika patientens historia, samsjuklighet, levnadsvillkor och egna prioriteringar. Den allmänmedicinska vårdkvaliteten yttrar sig därmed i form av att allmänläkaren utifrån kunskap om enskilda patientens förutsättningar och behov anpassar besöksintervall, utredningsnivå och behandling, personcentred vård.

Utöver detta innebär kvalitet i primärvården att prioritera den som har det största behovet samt att prioritera mellan och inom olika vårdprogram, som exempel kan ges att alla amerikanska allmänläkare skulle behöva ägna 27 timmar per arbetsdag till att följa alla riktlinjer.
länk till Hälso och Sjukvårdslagenlänk till "Time needed to treat", Minnas Johansson m.fl, BMJ 2023

Många organisationer, intresseföreningar, nationella och regionala arbetsgrupper önskar formulera och använda sig av primärvårdens förbättringsmått för att följa upp primärvården. De mått som tas fram av PVQ har som mål att bygga på evidens baserad på en primärvårdspopulation och mäta åtgärder som är genomförbara med primärvårdens aktuella förutsättningar. PrimärvårdsKvalitets ambition är att företräda primärvårdsperspektivet vad gäller vilka mått som är hjälpsamma för ökad vårdkvalitet för primärvårdens patienter
Principer för för indikatorer i PVQ