Ålderism kostar samhället miljarder

Få personer i arbetsför ålder tillkommer de närmaste åren. Samtidigt tar allt fler ut sin pension i förtid. Det är en dålig ekvation för Sverige. Skrota ålderismen och se till att fler får möjlighet att förlänga arbetslivet med några år.

Ålderism avser de fördomar och stereotyper som är kopplade till en persons ålder och som i arbetslivet kan ta sig uttryck i diskriminerande handlingar gentemot såväl yngre som äldre individer. Titt som tätt hörs uttalanden om att ålder är ett hinder för att fortsätta arbeta. Det mest uppmärksammade i närtid är när SJ:s styrelseordförande pekade på vd:ns ålder som ett hinder. Han har visserligen själv uttryckt hur olyckligt det uttalandet var, men det säger något generellt om att ålderismen de facto är ett problem.

För att förklara varför ålderism är ett problem i Sverige vill jag peka på två tydliga fakta:

• Antalet personer i arbetsför ålder, och därmed antalet sysselsatta, ökar mycket blygsamt under kommande tioårsperiod. Det visar statistik från SCB. I två av tre kommuner minskar till och med antalet i arbetsför ålder.
• Allt fler arbetslösa över 60 år tar ut sin pension i förtid – inte av vilja, utan av nödvändighet. Ny statistik från SCB, bearbetad av SPP, visar att omkring 7 400 långtidsarbetslösa över 60 år riskerar att ta ut pension före riktåldern år 2027. Kostnaden för samhället beräknas till 11,4 miljarder kronor per år.

Arbetsgivarna behöver ta tillvara senior kompetens

Bristen på arbetskraft och möjligheterna att hitta rätt kompetens är den största utmaningen svensk arbetsmarknad står inför, det gäller i välfärden och näringslivet såväl som i statliga verksamheter. Praktiskt taget varje sektor och bransch skriker efter arbetskraft och bristen kommer att förvärras framöver. Att det i det här läget ens andas uttryck av ålderism i styrelserum och på arbetsplatser är något Sverige inte har råd med om vi ska klara att kompetenförsörja svensk arbetsmarknad.

Genom att ta tillvara all kompetens som finns kan arbetsgivare stärka verksamheten, eftersom både erfarenhet och kunskap är ovärderliga resurser för utveckling och kvalitet. Mycket av det som arbetsgivare kan göra för att få fler att vilja och kunna arbeta längre hänger samman med attityder och arbetsmiljö. Attityd handlar till stor del om att inte förutsätta att medarbetare är på väg att lämna arbetslivet för att de närmar sig en viss ålder. Många medarbetare är positivt inställda till att arbeta längre, om deras arbetsgivare ger rätt dem rätt förutsättningar.

Kollektivavtal som belönar en förlängd karriär

Kommuner och regioner har ett starkt fokus på ett längre arbetsliv. Vi har gjort en hel del, men också vi har mer att göra. Vi och facken har under de senaste åren satsat på att utveckla våra kollektivavtal så att de stödjer ett längre arbetsliv och möter seniora medarbetares behov, för att fler ska kunna och vilja arbeta längre. Ett exempel är vårt senaste pensionsavtal där den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension höjs från 60 till 62 år från den 1 januari 2026.

En annan viktig nyhet är införandet av partiell nedtrappningsförmån för seniora arbetstagare. När medarbetaren fyller 64 år kan arbetsgivaren nu erbjuda en lösning där individen går ner till 80 procent arbetstid och 80 procent lön, men fortsatt får 100 procent tjänstepensionsavsättning. Samtidigt gäller sedan 2023 ett krav på att tjänstepensionen ska tas ut under minst tio år. Det bidrar till en mer stabil och långsiktig försörjning efter arbetslivets slut.

Tillsammans förstärker dessa förändringar incitamenten att planera för ett längre arbetsliv, och därmed också motverka ålderismen. Kommuner och regioner tar därmed ett tydligt steg för att skapa ett pensionssystem som inte bara möjliggör, utan också belönar, en förlängd karriär, med trygghet både under och efter arbetslivet.