En intensiv men lärorik första termin

Min första termin som chefsekonom på SKR har varit både intensiv och otroligt lärorik. Jag har kastats rakt in i komplexa analyser och viktiga samtal – men framför allt mött ett generöst och kunnigt nätverk av kollegor, kommun- och regionföreträdare och forskare. Jag vill rikta ett stort tack till alla som tagit emot mig så varmt och öppnat upp för samtal, nyfikenhet och nya perspektiv.

Innan jag går på några veckors semester vill jag lyfta några centrala frågor som jag kommer att arbeta vidare med i höst och framöver.

Kompetens i hela landet

En av de allra mest avgörande frågorna för välfärdens långsiktiga hållbarhet är fortsatt kompetensförsörjningen. Det handlar inte bara om att rekrytera, utan om att se till att rätt utbildningar finns på rätt plats – och att kommuner och regioner har kapacitet att ta emot, utveckla och behålla medarbetare. Jag tror vi behöver prata mer om hur vi säkrar god välfärd i hela landet och vad staten behöver bidra med.

Lyssna gärna på ett samtal från P1-morgon om konkurrensen mellan industri och välfärden. Vad händer när det inte finns tillräckligt mycket folk för att bemanna båda?

Samtal i P1-morgon: Lärarbrist i gruvans skugga, Sveriges Radio

Investeringsbehoven

Vi kommer också att titta närmare på investeringsbehoven i sektorn. Även om befolkningstillväxten mattats av finns ett omfattande behov av att förnya och klimatanpassa befintlig infrastruktur, skolor, vårdlokaler, VA-system – där mycket byggdes under 1960- och 70-talen. Behoven finns i hela landet, men förmågan att möta dem varierar. Här krävs att staten också tar sitt ansvar för att tillsammans med kommunerna bygga ett robust samhälle.

Demografifrågan

Plötsligt pratas det demografi överallt. Det är bra och välkommet eftersom utvecklingen med minskande antal barn, samtidigt som antalet äldre ökar förändrar behovsbilden – i skolan, i vården och i arbetslivet. För många kommuner innebär det ett ökat tryck att ställa om, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Och det påverkar samhället i stort såväl som på individnivå.
Det är också därför som regeringen nu tillsatt en utredning om det sjunkande barnafödandet där uppdraget är att analysera orsakerna till minskad nativitet och föreslå åtgärder för att skapa ett mer familjevänligt samhälle. Uppdraget är omfattande – från att förstå hur boende, ekonomi och jämställdhet påverkar familjebildning, till att föreslå reformer som gör det lättare att kombinera arbete och barn.

Bakgrunden är tydlig: barnafödandet i Sverige är nu på den lägsta nivån sedan 1700-talet. Med färre födslar påverkas allt från skola och arbetsmarknad till skattebas och tillväxt.

Lägre inflation men bestående effekter

En annan viktig fråga som påverkar förutsättningarna redan nu är prisbasbeloppets utveckling. I juni kom utfallet för KPI-inflationen – 0,7 procent – vilket innebär att prisbasbeloppet för 2026 fastställs till 59 200 kronor. Det är exakt den nivå som SKR räknade med i vårens skatteunderlagsprognos och innebär att den direkta påverkan på sektorns ekonomi inte förändras. Det som påverkas är pensionskostnaderna som väntas bli betydligt mer återhållsamma under 2026 jämfört med de mycket höga nivåerna 2023 och 2024. Det är förstås välkommet.

Cirkulär 25:21; skatteunderlagsprognos, april

Men åren med hög inflation har satt sina spår. Realinkomsterna har urholkats, vilket påverkar skatteunderlaget och därmed kommunernas och regionernas ekonomiska handlingsutrymme. Hur den bredare samhällsekonomiska utvecklingen påverkar sektorn återkommer vi till i nästa prognos den 21 augusti. Då får vi också se hur det står till med tullar och andra besked från USA. Det enda som går att konstatera är att osäkerheten består.

Jag hoppas ni får några lediga dagar med vila, skog och kanske en kantarell eller två. Vi hörs igen i augusti!