En skör återhämtning kräver långsiktighet

Det ekonomiska läget förbättras sakta. Men fortsatt osäkerhet synliggör behoven av tydliga förutsättningar och spelregler mellan kommuner, regioner och staten.

Två tuffa år har gjort avtryck i den långsiktiga finansiella styrkan. Den ekonomiska utvecklingen går nu åt rätt håll. Inflationen har fallit tillbaka, räntorna sänks och hushållens köpkraft förbättras sakta. Men än så länge är tillväxten svag, arbetslösheten ligger på en hög nivå och osäkerheten stor. För många kommuner och regioner innebär det att den ekonomiska situationen förbättras men det är ingen raketåterhämtning.

De senaste åren har dessutom präglats av kortsiktiga statsbidrag, regleringar och uteblivna generella bidrag. Det har gjort planeringen svår. Därför är ett av de viktigaste budskapen från Ekonomirapporten, som vi publicerade förra veckan, att sektorn behöver förutsägbarhet.

Behovet av långsiktiga spelregler

När ekonomin står och väger blir stabilitet avgörande. För kommunsektorn handlar det inte bara om konjunkturen, utan om spelreglerna mellan staten och kommunerna.

Välfärdens finansiering måste vila på tydliga och långsiktiga principer. I dag saknas en automatisk värdesäkring av statsbidragen, vilket innebär att kommunsektorns ekonomi successivt urholkas när kostnaderna ökar. Det leder till kortsiktighet och ökad osäkerhet.

I våra nordiska grannländer finns redan modeller där de statliga bidragen justeras utifrån inflation, kostnadsutveckling och demografi. Det ger stabilitet i tider av osäkerhet och gör det möjligt att planera långsiktigt. Ett liknande system i Sverige skulle stärka både effektiviteten och tilliten i finansieringen.

Med ökad detaljstyrning tappar vi också möjligheten att anpassa lösningarna efter de skilda förutsättningar som finns i våra 290 kommuner och 21 regioner. Det betyder inte att likvärdigheten ska överges, men att styrningen måste ta hänsyn till dessa olikheter. Kommuner behöver frihet att forma sina verksamheter utifrån lokala förutsättningar. Färre riktade bidrag och mer generella medel är avgörande för att klara uppdraget långsiktigt.

Anpassning nödvändigt

Långsiktighet och förutsägbarhet är nödvändigt för att kunna utveckla och anpassa verksamheter, anpassning till en ny demografisk situation med lägre befolkningstillväxt, färre barn och fler äldre, men också anpassning till en ny ekonomisk jämvikt. Räntorna blir lägre, men vi kommer inte ner till den nivån som vi såg före pandemin. Inflationen stabiliseras, men kostnadsnivån ligger kvar på en ny platå. Det innebär att kommuner och regioner måste anpassa sig till en ny verklighet.

Lockande med tillfälliga satsningar

Kommuner, regioner och staten har ett delat ansvar för finansieringen av välfärden, så har det alltid varit. Och statsråd och riksdagsledamöter förstår att kommuner och regioner behöver långsiktiga förutsättningar. Ändå kan regeringar, oavsett färg, inte låta bli att kommunicera sin politik genom tillfälliga satsningar som får extra uppmärksamhet i budgettider.

Vägen framåt tror jag måste vara att riksdagen enas om gemensamma principer för statsbidragen, så har de kunnat göra inom flera andra områden för att skapa mer ekonomisk stabilitet. Det borde faktiskt inte vara så svårt.