Osäkra tider för kommuner och regioner – och stora förändringar i EU:s budget

Den här bloggen handlar både om förutsättningarna här och nu inför regeringens budget – och vad som kan hända på några års sikt till följd av ny EU-budget.

Efter den senaste nedrevideringen av skatteunderlagsprognosen har situationen blivit något tuffare för kommunerna och ännu mer ansträngd för regionerna. Samtidigt visar utfallet för andra kvartalet 2025 en något ljusare bild, vilket talar för att nästa prognos inte blir ytterligare en nedrevidering. Men, som de senaste åren har visat kan nästan vad som helst hända.

Reformutrymme på hemmaplan

Just nu duggar regeringens presskonferenser tätt. Med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor (1,5 procent av BNP) finns det utrymme för stora satsningar. Hushållen har hittills stått i fokus för de första 50 miljarderna genom bland annat jobbskatteavdrag och sänkt matmoms. Vi får se hur mycket som finns kvar att presentera på budgetdagen – den 22 september.

Jag återkommer till budgeten i nästa blogg.

EU:s långtidsbudget med förslag till stora förändringar

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny flerårig budget för perioden 2028–2034. Förslaget innebär en fundamental omstrukturering av hur EU:s pengar ska fördelas, vilket skulle innebära stora förändringar för kommuner och regioner.

Budgeten som helhet växer, men resurser omfördelas från jordbruk och regionalstöd till områden som försvar, säkerhet, energi och industriell utveckling. Tuffa förhandlingar väntar.

Vad står på spel?

Under nuvarande programperiod (2021–2027) beräknas svenska kommuner och regioner ta del av cirka 16 miljarder kronor från EU:s regionalfond (ERUF) och socialfond (ESF+). Dessa medel har bidragit till lokal och regional utveckling i hela landet.

I det nya förslaget slås sammanhållningspolitiken, som finansierar regional utveckling, ihop med jordbruks- och fiskepolitiken i ett nytt system kallat nationella och regionala partnerskapsplaner. Varje medlemsland ska utforma en enda plan för investeringar och reformer, som sedan godkänns av kommissionen.

Europeiska regionkommitténs ordförande, Kata Tütto, beskrev det drastiskt:

”Ut ur rökridån tornar ett monster upp sig”, som också sagt att kommissionen verkar vilja ”knäcka ryggraden” i EU:s sammanhållningspolitik.

Risk för minskat lokalt inflytande

Det är tydligt att förslaget kommer påverka svenska kommuner och regioner, frågan är bara hur. Om kommuner och regioner inte involveras i både utformning och genomförande riskerar invånarnas inflytande att minska.

Förslaget innebär också en centralisering: den nationella nivån blir kommissionens samtalspartner och avgör hur medlen ska fördelas. Det kan leda till att regionernas och kommunernas roll försvagas och att fokus på regionala skillnader nedprioriteras.

SKR:s hållning

Förslaget till ny långtidsbudget innebär genomgripande förändringar. SKR följer processen noga och har lyft sammanhållningspolitiken som en prioriterad EU-fråga.

Jag kommer att återkomma i bloggen när förhandlingarna utvecklas och det står klarare vad förändringarna betyder för svenska kommuner och regioner.

Kommissionens huvudförslag:

  1. Större flexibilitet så att EU har kapacitet att agera – och reagera – snabbt när omständigheterna oväntat förändras eller när nya politiska prioriteringar måste hanteras.
  2. Enklare, effektivare och mer harmoniserade EU:s finansieringsprogram, så att medborgare och företag lätt kan hitta och få tillgång till finansieringsmöjligheter.
  3. En budget anpassad till lokala behov, med nationella och regionala partnerskapsplaner för investeringar och reformer.
  4. Ett kraftfullt uppsving för konkurrenskraften för att Europa ska kunna säkra leveranskedjorna, öka innovationen och leda den globala kapplöpningen mot ren och smart teknik. EU-kommissionen vill satsa mer på kraftnät, järnvägar, forskning och innovation med en ny fond för konkurrenskraft i verktygslådan.
  5. Kommissionen föreslår att det ska skapas nya så kallade ”egna medel” med – nya klimatskatter, nya skatter på tobak och elektroniskt avfall samt en skatt på stora företag – som tillsammans ska kunna inbringa cirka drygt 400 miljarder euro under perioden 2028–2034.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Här skriver vi om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen