Artikeln publicerades 3 juni 2025
Civil försvarsplanering och höjd beredskap för kommuner och regioner
En inspelad seminarieserie som ger en värdefull inblick i planering för höjd beredskap och praktiska verktyg för att kunna hantera framtida kriser. Totalt finns det fem föreläsningar.
Innehåll
Hur ska er organisation ta sig an civil försvarsplaneringen? Under april månad sände vi en seminarieserie i fem delar om Växjösystemet, en konkret modell från Växjö kommun.
Växjösystemet är ett verktyg som Växjö kommun utvecklat för att skapa effektiva och praktiska beredskapsplaner för kommuner och regioner. Programmet ger en inblick i både teori och praktiska metoder för civil försvarsplanering och planering för krig, samt konkret vägledning om hur dessa processer kan operationaliseras på kommunal och regional nivå.
Växjö kommun presenterar också underlag och verktyg i processtödet Trappan. Se punkt 3 Planering.
Växjö kommun under Planering Trappan
Föreläsningarna
Föreläsning 1: Att planera för det okända – teori, historik och praktik kring försvarsplanering
- Vad kan det nya civila försvaret lära av det gamla?
- Erfarenheter från svensk civil försvarsplanering under Kalla Kriget – hur kan man förhålla sig till osäkerhet?
- Hantering av osäkerhet i militär planering - några observationer.
Föreläsarna har tillsammans en bredd av kompetenser inom försvarsplanering. Utöver författare till litteratur och rapporter inom området så finns gedigen erfarenhet och kompetens representerad inom bland annat utvärderingsmetodik, planeringsmetodik, riskhantering, scenarioplanering, simulering och metodiker för civil försvarsplaneringen.
Medverkande
- Anders Eriksson, f.d. forskningsledare på FOI
- Petter Wulff, tidigare forskningsledare FOI
- Jan Frelin, forskningsledare på FOI
Föreläsning 2: Exempel på operationalisering av krigets påverkan på kommuner och regioner
- En kort introduktion till Växjösystemet för planering av civilt försvar.
- Kommunala typfall och deras relevans vid civil försvarsplanering.
- Regionala planeringsförutsättningar, motståndarbeskrivning.
Hur tar man fram regionala planeringsförutsättningar, hur lång tid och hur mycket arbete krävs? Vilka antaganden ska vi göra om bland annat befolkningsrörelser, transporter och energi på regional nivå? Länsstyrelsen i Kronobergs län redogör för ett arbete som bedrivits med kommunerna, regionen, polisen, Försvarsmakten och Trafikverket.
Motståndarbeskrivning: Hur påverkar militär verksamhet kommunens verksamhet? Vilken verkan och konsekvenser får det för samhället och civila verksamheter? Hur kan man bedöma omfattningen av sådan verkan i sin egen kommun? Beräkningsunderlag för samhällsviktiga funktioner.
Medverkande
- Marcus Holmqvist, säkerhetschef, Växjö kommun.
- David Ekorn, säkerhetssamordnare, Växjö kommun.
- Johan Hedenborg, säkerhetssamordnare, Växjö kommun
- Karin Hopstadius, beredskapshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län
Föreläsning 3: Exempel på hur kommuner kan planera för kris och krig i praktiken
Praktiska exempel från Växjö kommuns arbete med planering för höjd beredskap och kravställning på kommunala verksamheter.
- Arbetsprocess och exempel på planering för kommunala verksamheter i höjd beredskap.
- Växjö kommuns arbete med att sätta målbilder och krav på förmåga (att stå emot påfrestningar vid kris och krig). Bakgrund, arbetssätt och hanteringen av kostnader.
Medverkande
- Marcus Holmqvist, säkerhetschef, David Ekorn, säkerhetssamordnare, Johan Hedenborg, säkerhetssamordnare och Johanna Eronson-Millar, säkerhetssamordnare, Växjö kommun
Föreläsning 4: Exempel på behovsberäkningar för trygghetspunkter
Växjö kommun har tagit fram ett beräkningsunderlag (dimensioneringsmatriser) för att dimensionera trygghetspunkter. Det är baserat utifrån forskning och enkätundersökningar i Växjö.
- Vilka underlag bygger dimensioneringsmatriserna på och hur tillämpbara är de för olika kriser?
- Hur många människor som lämnar respektive tillkommer i olika geografiska områden vid en kris på grund av spontanevakuering.
- Hur många människor kan antas söka sig till en trygghetspunkt?
Hur man beräknar behovet av funktionalitet, såsom värmeförsörjning, kommunikation och hygien.
Medverkande
- David Ekorn, säkerhetssamordnare, Växjö kommun
Föreläsning 5: Exempel på en färdig plan – Storskalig mottagning
- Exempel på en färdig plan redovisas.
- Växjö kommun visar hur de utformat och anpassat en plan för storskalig mottagning med sikte på att ta emot 40 000 människor.
- Hur kommunen förbereder sig för att ta emot och inkvartera upp till 8 000 personer vid en större evakuering.
Vid den förnyade planeringsomgången för kärnenergiberedskap tog Växjö kommun fram en plan för storskalig mottagning. Planen omfattar kommunens roll vid en större evakuering där 40 000 människor förväntas passera Växjö under ett par dygn.
Medverkande
- David Ekorn, säkerhetssamordnare, Växjö kommun
- Johanna Eronson-Millar, säkerhetssamordnare, Växjö kommun
Informationsansvarig
-
Selda Taner
Handläggare
-
Helena Kylin
Handläggare