Kumla stärker stödet till familjer på hemmaplan

Forskning visar att barn och unga som placeras utanför hemmet ofta mår sämre än de som bor kvar i familjen, även om familjen har det svårt ekonomiskt. Därför har Kumla kommun utvecklat öppenvård och ett eget HVB-hem och stödboende. Målet är att hjälpa barn på hemmaplan och stärka föräldrarnas förmåga att ta hand om sina barn.

Kort sammanfattning

Vi arbetar enligt systemteori och vill skapa bestående förändringar för barnen. Vi samarbetar med både familjens nätverk och professionella aktörer. Familjeenheten består av myndighet, öppenvård, HVB-hem och stödboende, och alla delar samarbetar nära. Medarbetarna jobbar i team kring varje familj för att ge rätt stöd och skydd, särskilt när oron är stor.

Samverkan mellan socialtjänst och region är viktig för att nå bra resultat. Det krävs att alla förstår utmaningarna och planerar tillsammans. Ibland tycker BUP att placering är bäst, medan familjeenheten vill fortsätta med familjebehandling och andra insatser. När oron är stor och det är oklart om placering behövs, gör vi en noggrann bedömning av risker och skydd – både med och utan placering.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Vi utgår från systemteori och vill skapa varaktig förändring för barnet genom att arbeta med hela systemet kring barnet. I familjer med hög oro involveras både det privata och professionella nätverket.

Genomförande

Vi tror att ansvaret för förändring ligger hos de vuxna. Därför fokuserar vi på att stärka föräldrarnas förmåga att möta barnets behov. När barnet blir äldre och mognare kan även barnet få behandlande insatser. Insatserna ska ge föräldrarna bättre förståelse för barnets beteende och hjälpa dem att ändra sina strategier. Om förändringen lyckas hemma kan vi även utbilda skol­personal så att de kan använda samma förhållningssätt.

Vi använder systemteori, anknytningsteori och motiverande samtal (MI) för att stödja förändringsarbetet. Teamet runt familjen består av handläggare, behandlare, gruppledare, enhetschefer och kollegor. Vi har regelbundna genomgångar och uppföljningsmöten med familjen var 6–8 vecka för att bedöma insatsernas effekt och om målen nås. Barnet involveras i upp­följningen utifrån ålder och mognad.

Om oro anmäls och familjen redan är i en pågående insats, vill vi undvika nya utredningar och istället justera insatserna. Detta är under förutsättning att inkommen oro redan är känd av socialtjänsten. Förändring tar tid och vi behöver låta familjen arbeta vidare med stöd. Teamet gör kontinuerliga bedömningar om insatsen ger tillräckligt skydd för att barnet ska kunna bo kvar hemma. Utredningen som startade insatsen är ett viktigt underlag.

I vissa fall behövs andra insatser, som kontaktperson eller kontaktfamilj, för att ge familjen återhämtning och långsiktigt stöd.

Samverkan regionen

Samverkan mellan socialtjänst och regionen är avgörande för resultatet. Det är viktigt att kunna möta BUP och prata deras språk, ha tydlig ansvars­fördelning och gemensam planering. I många fall förespråkar socialtjänsten öppenvård och nära samverkan med regionens medarbetare, även när BUP vill ha placering.

Placering när öppenvården inte är tillräckligt skydd

I öppenvården finns ofta stor oro för barn med många symtom. Det är en balans mellan att ge processen tid och att följa upp att barnets situation är tillräckligt bra. Vid utredning om placering gör vi en analys av risker och skydd med och utan placering. I akuta fall kan barnet behöva skyddas direkt, men målet är att stärka föräldrarna så att barnet kan flytta hem igen. Vid alla placeringar strävar vi efter att arbeta med familjen parallellt, för att möjlig­göra hemflytt eller förbättra relationen.

Det här har arbetet lett fram till

• En studie från regionen och Uppsala universitet visar att barnen är delaktiga under hela processen och att verksamheten fokuserar på barnets behov .
• Sedan 2017 har vi arbetat för att vara en mer lättillgänglig socialtjänst och kunnat erbjuda fler insatser på öppet intag.
• Antalet insatser med öppet intag (utan behovsprövning) har ökat och ligger sedan 2021 stabilt på cirka 100 per år 1. Utöver dessa pågår mellan 80–100 öppenvårdsinsatser med biståndsbeslut.
• Många familjer får omfattande stöd utan biståndsbeslut, och familjebehandlare är med som stöd vid ansökan om insats.
• En nyckelfaktor har varit ökad samverkan med förskola, skola, barnhälsovård och mödrahälsovård.
• Sedan 2020 har vi ett politiskt mål att följa upp måluppfyllelsen i avslutade ärenden inom öppenvården.
• Resultatet visar att 80–100 procent av ärendena når sina mål eller har en positiv utveckling.
• Arbetet har också lett till att vi haft en balanserad budget och kunnat omfördela resurser från placeringar till öppenvård och eget HVB-hem och stödboende.

Utvecklingsmöjlighet

Arbetet med intensiva hemmaplanslösningar kräver hög kompetens, erfarenhet och tillit i arbetsgruppen, samt nära samarbete med flera aktörer. Hög personalomsättning har varit en utmaning, men grundmetodiken går att upprätthålla även då. För att skapa stabila team arbetar vi för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa trygghet i personalgruppen.

Ylva Forslund
Projektledare
ylva.forslund@kumla.se

Caisa Christensen
Verksamhetsutvecklare
caisa.christensen@kumla.se