Pilotprojekt Jönköpings län: Sammanhållet vård- och omsorgs­system med primärvården som nav

Med samarbete och gemensamt lärande i fokus har länets 13 kommuner tillsammans med regionen utvecklat en modell för lärande uppföljning av Nära vård. Utvecklingsarbetet har bedrivits med stöd i de gemensamma principer som ingår i SKR:s ramverk för lärande uppföljning.

Genomförande

Med stöd i SKR:s ramverk för lärande uppföljning inleddes utvecklingsarbetet av den lärande uppföljningen med att definiera system och vilka aktörer som skulle ingå.

Arbetsgruppen bestod av representanter från kommunernas samverkansorganisation och centrala funktioner inom regionen. Som styrgrupp fungerade det gemensamma ledningssystemet (REKO) för Region Jönköpings län och de 13 kommunerna. I gruppen ingår kommunala representanter, till exempel socialchefer, skolchefer och fritidschefer samt motsvarande chefsnivåer från regionen.

De planer som tagits fram genom länets tidigare omställningsarbete utgjorde en stabil grund: kommunernas gemensamma plan ”Tillsammans möter vi framtidens behov inom området främjande, hälsa, stöd, omsorg och vård” samt regionens plan ”Tillsammans möter vi framtidens behov av hälso- och sjukvård”. Utöver det synliggörs det gemensamma uppdraget för huvudmännen i ”Gemensam plan för primärvård”.

Målet för uppföljningsmodellen var att kunna följa upp resultat på tre nivåer:

1. Länsnivå – uppnår vi vad vi kommit överens om?
2. Kommunnivå – hur leder vi mesosystemet med två huvudmän?
3. Teamnivå – hur lyckas våra team att skapa värde för Esther? (Esther är ett förhållningssätt som bygger på personcentrerat stöd för hälsa och vård, samskapande och samverkan mellan medarbetare inom vård och omsorg i kommuner, på vårdcentraler och sjukhus i Jönköpings län)

Det här har arbetet lett fram till

Idag finns etablerade arbetssätt och en gemensam modell för lärande uppföljning som breddinförs under hösten 2024.

Samverkansforum har stärkts genom en strukturerad agenda med en digital mättavla. Uppföljningen via mättavlan stödjer gemensam analys, lärande och utveckling. Mättavlan synliggör patienter som är beroende av att vård och omsorg samverkar, och uppföljningen av gemensamma resultat stödjer ansvarstagande från de olika aktörerna, så att alla tillsammans kan samordna och driva utvecklingen mot uppsatta mål.

En styrka i arbetet har varit de principer som finns i länet för nära vård:

1. Vad blir bäst för invånaren?
2. Ta ansvar för mitt steg, ge feedback till steget före och underlätta för steget efter
3. Vi gör det tillsammans

Principerna finns för att identifiera den lokala förbättringspotentialen för invånarens bästa, ”förstärkt lokal samverkan”.

De viktigaste slutsatserna

Det finns en utmaning i att integrera och ”göra” Nära vård. Det innebär en omställning av hela hälso-och sjukvårdssystemet, till att Nära vård blir ”huvudgatan” som finns med i ledningssystem, budget och verksamhetsprocesser. Det är en pågående process och inte ett projekt med tydligt avslut.

Framgångsfaktorer för Jönköping län:

• Den nära vården är platsbyggd lokalt och behöver skapas tillsammans. Det behöver lämnas utrymme på den lokala teamnivån att med utgångspunkt i ramverket och den gemensamma målbilden forma och anpassa utifrån de egna förutsättningarna.
• Ett gemensamt uttalat ”varför” utifrån gemensamma invånare och länets principer för nära vård (tre enkla regler) har varit värdefullt för arbetet i Jönköping.
• Att utgå från där man är i samverkan, bygga relationer och arbeta stegvis.
• Att skapa förutsättningar för medarbetare att berätta om sina nya erfarenheter, mätningar, goda exempel och lärande längs vägen i många sammanhang.
• En systemhållare för frågorna och coacher som ger nära stöd.