Pilotprojekt Södra Lappland: Omställning i ett glesbygds­perspektiv

I Södra Lappland pågår arbetet med att utveckla en modell för lärande uppföljning av Nära vård. Vikten av samsyn och att prata färdigt om stora frågor är två lärdomar längs vägen.

Genomförande

Utvecklingen av en modell för lärande uppföljning har bedrivits i två lärocykler:

Lärocykel 1 – styrgrupp nära vård södra Lappland

Efter att styrgruppen ”Nära vård södra Lappland” haft en inledande dialog om uppföljningsmodellens innehåll och design, tog man i flera steg fram en lista prioriterade indikatorer för att mäta framsteg. I arbetsgruppen ingick verksamhetskunniga, databaskunniga, controllers och sakkunniga inom folkhälsa och digitaliseringsfrågor.

Resultat utifrån de valda indikatorerna visualiserades på en ”dashboard”, vilket synliggjorde brister men också behovet av att tillsammans över systemgränser prata ihop sig om ett gemensamt ”varför”.

Lärocykel 2 – gemensam systemledning i Dorotea

Lärocykel 2 är pågående och genomförs integrerat med utvecklingen av en gemensam systemledning för hälso- och sjukvård, omsorg och tandvård i Dorotea.

Det som togs fram i lärocykel 1 är ett bra stöd i arbetet Dorotea, och ligger till grund för den uppföljningsmodell och ”dashboard” med indikatorer som nu håller på att designas. Modellen för lärande uppföljning behöver kunna inbegripa i stort sett allt – och samtidigt följa utvecklingen av en ny hälso- och sjukvårdsmodell med vårdlösningar och systembyggnad för systemledning. Utöver en dashboard återstår att rigga mötesstruktur och signalsystem för uppföljning och lärande.

Det här har arbetet lett fram till

Under 2024 närmar man sig en gemensam modell och etablerade arbetssätt för lärande uppföljning av nära vård i Dorotea. Från och med september 2023 finns en tillsatt samordnare som leder arbetet. Tanken är att arbetet i Dorotea ska kunna skalas upp och appliceras i länets andra kommuner. Lärocykel 1 och lärocykel 2 kan ge ett lärande framåt för en lärocykel 3, med fokus på helhet i länsdelen.

De viktigaste slutsatserna

En förutsättning för att lyckas etablera gemensam uppföljning, lärande och utveckling är att alla involverade aktörer har samsyn om vilken verksamhet de vill följa upp, lära om och utveckla tillsammans. För att kunna analysera och värdera resultat behöver det finnas samsyn om vilka mål och resultat som ska uppnås och hur det är tänkt att de ska uppnås.

Det var en styrka att våga synliggöra att det fanns olika syn på önskade resultat och att det saknades data för vissa resultat. Med fakta blev det tydligt att vi inte var samsynade om vilka resultat som skulle uppnås och för vem. Det ledde till frågan om det är okej att inte ha samsyn och inte veta om resultat uppnås. (Erika From, samordnare)

Under utvecklingsarbetet och även framåt har det varit av stor betydelse att prata färdigt om de stora frågorna;

• Hur ska vi lyckas erbjuda en nära, personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande vård? Tänker vi lika om det?
• Vilken kunskap behöver vi ha för att kunna bedöma i vilken utsträckning vi lyckas och förstå varför/varför inte? Tänker vi lika om det?
• Tänker vi lika om hur vi snabbt ska mobilisera och agera tillsammans utifrån ny kunskap?