Pilotprojekt Uppsala län: Effektiv och nära vård 2030
Region Uppsala och länets åtta kommuner arbetar tillsammans med gemensamma mål inom Nära vård. En ny modell för lärande uppföljning gör det möjligt att synliggöra resultatet av nya nära vård-lösningar.
Genomförande
Med stöd i SKR:s ramverk ville regionen och kommunerna hitta fram till en gemensam modell för att inhämta och visualisera data som stödjer och följer utvecklingen mot Nära vård. De såg möjligheter att lära tillsammans med stöd i gemensamma utdata för region och kommuner – och dessutom få ytterligare drivkraft i omställningsarbetet.
Arbetet med att utveckla uppföljningsmodellen utgår från ”Sammanhållet vård- och omsorgssystem för äldre personer med komplexa behov inskrivna vid Äldrevårdsenheten.” Äldrevårdsenheten valdes eftersom det sedan tidigare finns en nära teambaserad samverkan mellan regional och kommunal primärvård samt socialtjänst i den verksamheten.
Styrgruppen har utgjorts av programchefen för Effektiv och nära vård 2030 från Region Uppsala, samverkanschefen för Uppsala kommun och biträdande förvaltningsdirektör för den offentligt bedrivna primärvården inom regionen. Arbetet har drivits av en arbetsgrupp med deltagare från region och kommuner som har erfarenhet och kompetens om verksamheten, vårdsystemet, utveckling och utvärdering.
Ramverkets delar har på olika sätt stöttat utvecklingen av en lärande och gemensam uppföljning av nära vård. I förberedelsefasen genom att sätta fokus på att tydliggöra patientgruppen och dess behov samt vilka förutsättningar medarbetare, styrning och ledning har att möta behoven.
Det är av stort värde att bättre synliggöra de sammanlagda resultaten för brukare och patienter och därmed få bättre underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det blev under arbetets gång tydligt att region och kommuner behöver titta på indikatorer och resultat gemensamt, men att det idag saknas bra underlag som visar på det gemensamma resultatet.
Det här har arbetet lett fram till
Tidigare har det varit en utmaning att synliggöra de gemensamma resultaten av nya Nära vård-lösningar som bedrivs i samverkan. Nu har en gemensam modell för lärande uppföljning utvecklats och håller på att testas. Modellen kompletterar annan uppföljning och stödjer omställningen till Nära vård har utvecklats och testas nu.
De viktigaste slutsatserna
- Håll fast vid systemperspektivet, alla aktörer som ingår i systemet ska också delta i uppföljning och utveckling.
- Ett tydligt syfte och samsyn. Bestäm vad uppföljningen ska användas till och av vem.
- Förankra och etablera ramverket som stöd för uppföljning och lärande på olika nivåer. Fundera över hur synliggjorda resultat ska landa på operativ, strategisk och taktisk nivå. Data på strategisk nivå - hur kan den vara värdefull på operativ nivå?
- Få in arbetssätt i befintliga system och strukturer, undvik att bygga parallellt.
- Etablera forum för samverkan och arbeta aktivt med att dela data.
- Arbeta agilt och ta ett litet ”görbart” steg i taget.
Bakgrund
I Uppsala län samarbetar Region Uppsala och länets åtta kommuner för att nå fyra gemensamma mål inom ”Effektiv och nära vård 2030”:
- Nära: "Vård finns nära mig på nya sätt."
- Effektiv: "Min vård hålls samman på rätt nivå med stöd av rätt kompetenser som känner mig."
- Samskapande: "Jag är en aktiv och självklar partner i min egen vård."
- Förebyggande och hälsofrämjande: "Jag får stöd i att främja min hälsa."
Tidigare har de gemensamma målen har följts upp på övergripande nivå och resultaten har legat till grund för strategiska beslut för omställningsarbetet i stort. Det har dock varit en utmaning att synliggöra de gemensamma resultaten av nya Nära vård-lösningar som bedrivs i samverkan – och på ett strukturerat sätt visa på patientnytta, medarbetarnytta och samverkansnytta. Traditionella mätmetoder fångar inte det samlade värdet.
Informationsansvarig
-
Lisbeth Löpare Johansson
Samordnare