Ljusning i ekonomin, men vändningen tar tid

Hög prisnivå och höga pensionskostnader har satt stor press på kommuner och regioner i flera års tid. Nästa år börjar det vända. Men skillnaderna mellan olika kommuner och regioner är stora.

Höstens Ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att kommunsektorn gör ett sammantaget resultat på - 8 miljarder kronor under 2024. Det är ett resultat av att regionerna beräknas göra ett underskott på 12 miljarder kronor och kommunerna ett överskott på 4 miljarder kronor. I kommunernas egna prognoser räknar 174 av 290 kommuner med underskott. Alla regioner räknar med underskott i år.

– Resultaten i år, 2024, är det svagaste för sektorn hittills under 2000-talet, och det är en följd av de senaste årens stora utmaningar med höga priser och stora pensionskostnader. Det vi ser inför nästa år är att resultaten kommer att stärkas betydligt. Men det kräver stora insatser, inte minst i regionerna, och det ser väldigt olika ut, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.

Nästa år beräknas sektorn att göra ett sammantaget överskott på 28 miljarder kronor varav 25 miljarder kronor i kommunerna och 3 miljarder kronor i regionerna. Förklaringen är främst de minskande pensionskostnaderna. Det går också att se att regionernas arbete för att minska kostnaderna på olika sätt det senaste året har gett effekt.

Stora investeringsbehov och ökad låneskuld

De starkare resultaten kommande år räcker dock inte till för att finansiera de stora investeringar som behövs i kommuner och regioner. Det är främst investeringar i infrastruktur, i vatten och avlopp och åtgärder för klimatanpassning. Både kommuner och regioner arbetar intensivt för att bygga upp det civila försvaret och många kommuner stödjer den gröna industriomvandling som pågår i hela Sverige.

Denna utveckling bidrar till en ökad låneskuld i kommunsektorn, och trots de starkare resultaten kommer skulden att öka. Tidigare, ända fram till mitten av 00-talet, följdes resultat och finansiellt sparande åt ganska väl. Men efter 2007 har skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet blivit allt större.

– Utvecklingen med en eskalerande låneskuld är inte långsiktigt hållbar. Vi vill se ett delat ansvar för framtida investeringar i välfärd och utveckling, där staten tar sin del av finansieringen. Så har vi arbetat gemensamt i Sverige under många decennier och det är rimligt att det också sker framåt, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.

Demografin förändrar behoven av välfärd

De snabbt skiftande demografiska förändringarna ställer krav på förändringsarbete i sektorn. Den stora skillnaden gäller barn och unga. Antalet barn i förskoleåldern väntas minska med drygt 80 000 fram till 2028, vilket motsvarar 14 procent. Antalet barn i grundskoleåldern kommer att minska i 80 procent av kommunerna de kommande fem åren. Det kommer att påverka verksamheten i förskolor och skolor.

– Det skifte i demografin vi står inför tydliggör behoven av att ställa om och tänka nytt. Det kommer krävas tuffa beslut för förtroendevalda i kommuner och regioner. Staten behöver stödja genom rätt planeringsförutsättningar. För det behövs generella och värdesäkrade statsbidrag som främjar långsiktighet, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.

Befolkningsutvecklingen kommer också att påverka kompetensförsörjningen i stort. Fram till 2033 beräknas personer i åldern 25-60 år, de som har högst deltagande på arbetsmarknaden, bara öka med 13 000 personer. Det ska jämföras med en ökning på 455 000 personer åren 2013-2023.

– Vi ser att konkurrensen om arbetskraften blir allt hårdare. Vi kommer att behöva göra ännu mer för att fler ska vilja arbeta i välfärden, och vi behöver också göra ännu mer för att behålla den personal vi har. Det behövs också en nationell politik som klarar av att se helheten och fatta kloka beslut som främjar kompetensförsörjningen, säger Annika Wallenskog.

Allt om Ekonomirapporten

Fördjupningsseminarium om Ekonomirapporten kl 13

Hämta högupplöst bild på Annika Wallenskog och Anders Henriksson

Annika Wallenskog
Chefsekonom