”Reformer måste minska utanförskapet”
Regeringens planer på förändringar för bidrag är delvis problematiska. Reformerna borde ta sikte på att människor ska komma i arbete så att utanförskapet minskar, skriver Anders Henriksson, SKR.
Regeringen kommer genomföra en omfattande bidragsreform med bidragstak, aktivitetskrav som motprestation för försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringar.
Av de förslag som regeringens utredare lagt fram är det bara ett som SKR, om det görs rätt, anser bör genomföras – och det handlar om aktivitetskravet. Rätt riggat kommer kommunerna att få bättre möjligheter att ge det stöd som faktiskt leder till jobb. Här borde regeringen lägga all sin kraft. Lägre bidrag – som de två andra reformerna tar sikte på – leder inte dit och bör därför inte genomföras.
Därför vill SKR att regeringen gör följande:
1. Aktivitetskravsreformen bör genomföras och finansieras.
I två av tre kommuner minskar den arbetsföra befolkningen under de kommande tio åren. Under samma period kommer en fjärdedel av välfärdens medarbetare att gå i pension. Precis som i många andra branscher är kompetensförsörjning en stor huvudvärk.
Samtidigt är en av vanligaste anledningarna till försörjningsstöd arbetslöshet. Det gäller för nästan hälften av alla mottagare. Vi behöver dessa personer i arbetskraften. Det är inte bara kommunerna som ser aktivitetskravet som en rimlig väg framåt. När vi frågar de som ytterst berörs – personer som har ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet – om hur de ser på ett krav på dem att vara aktiva på heltid ser de det som positivt.
Att sitta hemma är nedbrytande. De uttrycker en känsla av att vara övergivna av samhället. De ser Arbetsförmedlingen som svår att få tag på och utan personlig service. Ett krav betyder både ett förtydligande från samhället vad individen förväntas göra och en rättighet till insatser och stöd som idag saknas.
Barn behöver se föräldrar gå till jobbet. Det är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en bra uppväxt. Ett väl genomfört aktivitetskrav ökar chanser för det. Aktivitetskravet måste konstrueras så att en mångfald av lokala arbetsgivare kan vara med i arbetet att ta fler människor ett steg närmare arbetsmarknaden. Det krävs för att detta ska få riktigt genomslag.
Prislappen på reformen, som utredningen har uppskattat till tre miljarder kronor hade varit rimlig. Nu har regeringen, i ett tidigt budgetbesked, satt prislappen på två miljarder kronor. Att staten fullt ut ersätter kommunerna för detta nya uppdrag är en absolut förutsättning. Om två miljarder räcker återstår att se, i sådana fall krävs att regeringen gjort avgränsningar i uppdraget. Kommunerna vill inte uppleva tidigare arbetsmarknadspolitiska misslyckande med meningslös sysselsättning som gör att människor fastnar i ett bidragsberoende.
2. Skrota förslaget om att kvalificera till välfärden.
Resten av förslagen som bidragsreformen bygger på anser vi inte bör genomföras. De uttalade syftena är att minska Sveriges attraktionskraft (förslagen om kvalificering) och att lägre ersättningar i sig ska göra att fler börjar arbeta (både förslagen om kvalificering och bidragstak).
Detta skulle förändra den svenska välfärdsmodellen och de negativa konsekvenserna är påtagliga. SKR delar inte utredningens eller regeringens bedömning att en kvalificering till socialförsäkringen skulle leda till fler i jobb. Med en låg lön behövs ett barnbidrag och ett bostadsbidrag för att familjer inte ska behöva försörjningsstöd. Kvalificering till socialförsäkringen kommer därför att minska de ekonomiska drivkrafterna att gå från bidrag till jobb.
Det finns stora risker med lägre levnadsstandard för grupper och att fler kommer behöva söka ekonomiskt bistånd. Det finns inte heller några fördelar med att flytta människor mellan bidragssystem. Särskilt inte från ett förhållandevis okomplicerat (de statliga socialförsäkringarna) till ett system med betydligt mer komplicerat regelverk (försörjningsstödet).
Det är också stor skillnad på att få försörjningsstöd istället för ett barnbidrag eller bostadsbidrag för den enskilde. För att ha rätt till försörjningsstöd ska alla andra möjligheter till försörjning vara uttömda, du kan alltså inte ha en krona sparad. Kontrollerna måste därför vara omfattande och göras varje månad. Det kanske blir billigare för staten men dyrare för samhället. Och det innebär definitivt att statliga kostnader kommer att landa hos kommunerna.
3. Lägg inte fram förslag som drabbar barn.
Barn i Sverige har idag rätt till grundläggande trygghet. Det yttersta skyddsnätet omfattar alla barn som bor i Sverige, oavsett hur många syskon barnet har. I förslaget om bidragstak skulle barn i stora familjer inte ha samma möjligheter och rättigheter som barn med ett eller två syskon. Ett bidragstak slår hårdast mot de barn som lever i stora familjer.
Principen och praktiken att alla barn har rätt till en skälig levnadsnivå står på spel med ett bidragstak. Att minska bidragen kommer inte att leda fler till jobb, det ökar istället risken för ekonomisk utsatthet och att barn kommer i kläm.
Regeringen har i veckan gett vissa besked – men mycket är fortfarande otydligt. Vi har en gemensam uppgift att lösa: att fler kommer i jobb och sysselsättning. Då borde allt fokus ligga i på att fler faktiskt får stöd hela vägen till ett jobb.
Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 19 september 2025