Så kan budgeten ge en bra känsla i magen

Med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor har regeringen möjlighet att lägga fram en budget som stärker välfärden och bygger Sverige starkt. Det kräver en insikt om den ekonomiska situationen i hela landet, skriver Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Emelie Värja, chefsekonom SKR.

Vi har en stat med starka finanser. Finansministern utlovar en budget som ska kännas bra i magen och ge framtidstro för alla invånare. Det får vi genom en trygg välfärd i hela landet, skriver Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Emelie Värja, chefsekonom SKR.
Vi har en stat med starka finanser. Finansministern utlovar en budget som ska kännas bra i magen och ge framtidstro för alla invånare. Det får vi genom en trygg välfärd i hela landet, skriver Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Emelie Värja, chefsekonom SKR.
Finansministern beskriver de statliga finanserna som mycket starka. Det stämmer. Vi har stabila finanser och statens skuld, i förhållande till BNP, är bland den lägsta i hela Europa. Men det är inte hela bilden. I Sverige ligger, till skillnad från många andra länder, ungefär hälften av den offentliga budgeten i kommuner och regioner. Där är den ekonomiska situationen inte densamma.

Finansministern beskriver också hur den ihållande lågkonjunkturen har gröpt ur hushållens köpkraft. Precis detsamma gäller för kommuner och regioner. Även om effektiviseringar och nya arbetssätt, i kombination med dämpad inflation och lägre pensionskostnader, har gett resultat och många kommuner i år har ett betydligt mer stabilt ekonomiskt läge – så tar återhämtningen tid. Flera kommuner och i stort sett alla regioner har fortsatt stora utmaningar.

Åren av hög inflation har dessutom gett en varaktig real försvagning av den kommunala skattebasen. Kommuners och regioners skatteintäkter är i år 27 miljarder kronor lägre än vad som varit fallet om skatteunderlaget följt den historiska trenden fram till 2022, då inflationen tog fart. 2028 väntas gapet ha ökat till 39 miljarder kronor. De generella statsbidragen har ökat de senaste åren, men inte heller de i takt med kostnadsökningarna.

Vi har tre konkreta förslag till regeringen som skulle ge kommuner och regioner förutsättningar att kunna planera, prioritera och agera utifrån invånarnas behov.

1. Halvera antalet riktade statsbidrag och finansiera långsiktigt
   I våra nordiska grannländer finns det en mekanism som räknar upp, eller värdesäkrar, den statliga finansieringen av välfärden i takt med inflation, kostnadsökningar och den demografiska utvecklingen. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet, även när omvärlden är osäker. Ett liknande system skulle vara relativt enkelt att införa i Sverige. En värdesäkring av statsbidragen är ingen satsning, det är stabilisering. Utebliven värdesäkring innebär däremot urholkning.
   
   Dessutom behöver de riktade statsbidragen, som idag är cirka 200 till antalet, kraftigt minska. De skapar en ryckighet och vrider prioriteringar från det som kan vara viktigare att genomföra i den enskilda kommunen eller regionen. Statskontoret har vid upprepade tillfällen pekat på skevheten i systemet, särskilt för mindre kommuner, när värdet för ett enskilt bidrag blir för litet. Det är mycket mer effektivt om kommunen eller regionen själv får bestämma hur pengarna ska användas för att uppnå gemensamma nationella mål - som exempelvis likvärdig skola.
2. Ta krafttag i välfärdens investeringar och rusta landet
   Regeringen gör stora och viktiga investeringar i bland annat försvar och energi. Men detta får inte tränga undan behov av grundläggande infrastruktur. Nästan alla kommuner och regioner behöver göra omfattande investeringar och reinvesteringar kommande år. Till stor del handlar det om upprustning av infrastruktur som byggdes under 60- och 70-talen – såsom vatten och avlopp. Det handlar också om klimatanpassning, uppbyggnad av det civila försvaret och att skapa förutsättningar för nya stora etableringar inom industrin. Eller gemensamma överenskommelser med mål för att utveckla en mer jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård.
   
   Kommuner och regioner har, till skillnad från staten, växande skulder och dessutom inte möjlighet att ta lika fördelaktiga lån. Det är inte ett smart användande av våra gemensamma skattepengar att låta kommuner och regioner skuldsätta sig allt mer. Nu krävs att vi tar nya gemensamma krafttag för vår tids investeringar och stora utmaningar
3. Lyssna på kommunerna och satsa på reformer som ger jobb
   Fokus i arbetsmarknadspolitiken behöver vara att få fler i arbete. Det är grundläggande för individen och för hela samhällsutvecklingen. De senaste regeringarna har drivit en alltför hattig arbetsmarknadspolitik och stödet till de med störst behov har försämrats. En aktivitetskravsreform skulle kunna ge effekt, förutsatt att regeringen lyssnar på kommunernas inspel och att den finansieras fullt ut. Det är en chans att skapa en verkningsfull arbetsmarknadspolitik för de som behöver det som mest.

Vi har en stat med starka finanser. Finansministern utlovar en budget som ska kännas bra i magen och ge framtidstro för alla invånare. Det får vi genom en trygg välfärd i hela landet.

Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Emelie Värja, chefsekonom SKR

Artikeln publicerades på Dagens Industri debatt den 5 september 2025

SKR:s senaste ekonomiska prognoser

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson och Emelie Värja

Emelie Värja
Chefsekonom