Va-frågan kräver gemensamt ansvarstagande
Fastighetsägarnas förenklade bild av kommunernas ansvar riskerar att skymma de verkliga orsakerna bakom det växande investeringsbehovet – som i hög grad handlar om nya krav, klimatförändringar och beredskap. För att möta framtidens utmaningar krävs ett delat ansvar mellan stat, kommun och andra aktörer. Det skriver SKR i en replik i Altinget.
Det är bra att frågan kring finansiering av vatten och avlopp diskuteras. Fastighetsägarna ger däremot en förenklad och inte helt korrekt bild av investeringsbehoven i Sveriges va-nät.
Det är inte endast eftersatt underhåll från kommunerna som skapar hela det stora investeringsbehov vi ser framför oss. Ökade krav på systemet till följd av skärpt miljölagstiftning, klimatförändringar och beredskapsbehov spelar en stor roll.
Lösningen finns inte hos en enskild part
Fastighetsägarna lyfter i sin artikel flera viktiga aspekter kring Sveriges vatten- och avloppssystem, men deras slutsatser riskerar att förenkla en mycket komplex fråga. Att peka ut kommunerna som ensamt ansvariga för behovet av underhåll och investeringar är inte korrekt. Det är dessutom att förbise både historiska och strukturella faktorer – och framför allt det gemensamma ansvar som krävs för att i handling möta framtidens utmaningar.
Ja, kommunerna har ett ansvar för va-verksamheten. Men det är också ett faktum att staten historiskt har varit en avgörande finansiär vid utbyggnaden av va-systemen, vilket möjliggjorde låga avgifter under lång tid. Samtidigt har kraven på systemen ökat kraftigt – från EU-direktiv och nationella miljömål till klimatförändringar och beredskapsbehov.
Krävs mer än kommunala insatser
De stora problem och utmaningar som uppkommit under en längre tid är inte enbart lokala, utan nationella angelägenheter som kräver ett brett ansvarstagande såväl från stat, kommun och andra aktörer, däribland fastighetsägare.
Fastighetsägarna menar att dagens brukare inte ska bära kostnader för tidigare underlåtenhet. Det är en rimlig invändning – men det är också viktigt att förstå att dagens investeringsbehov inte enbart är en konsekvens av eftersatt underhåll. Det handlar om att möta nya krav, säkra tillgången till rent vatten, hantera skyfall och översvämningar – att bygga robusta system för framtiden. Det är investeringar som gynnar hela samhället, bland annat i form av byggbar mark, fastighetsvärden och samhällsservice.
Bred dialog och samverkan
SKR delar uppfattningen att finansieringsmodellen behöver ses över. Vi anser att staten bör ta ett klart större ansvar för den långsiktiga finansieringen av va-beredskap och klimatanpassning. Det krävs en utredning av statens roll, inte minst för att säkerställa rättvisa mellan kommuner med olika förutsättningar. Kostnaderna för ytstora kommuner med liten och kympande befolkning blir betydligt mer kännbara än för mindre, mer folktäta och expansiva kommuner. Att lägga hela bördan på anslutna abonnenter är inte hållbart – men att helt frånta kommunernas ansvar är heller inte lösningen.
Vattenfrågan är komplex. Den kräver samverkan, långsiktighet och ett delat ansvar mellan kommuner, stat och samhällsaktörer – inklusive fastighetsägare. Det är dags att sluta peka på andra och i stället börja bygga lösningar tillsammans. SKR avser därför att ta initiativ till en bred dialog med berörda parter.
Patrik Jakobsson, chef SKR:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad