Strategisk planering, ekonomi och styrning

Värnamo har genom åren haft återkommande översvämningar när vattenståndet i Lagan stiger kraftigt över det normala. Översvämningar som drabbat både privata fastighetsägare och kommunala anläggningar. Eftersom höga flöden är något återkommande fanns behovet att prognosticera flödena för att i god tid kunna bygga tillfälliga barriärer och vidta skyddsåtgärder.

Värnamo har därför byggt ett system med automatisk avläsning av vattennivåer som tillsammans med data från SMHI kan prognosticera höga flöden flera dagar i förväg. På så sätt kan varningar skickas ut i förväg så att fastighetsägare kan vidta skyddsåtgärder men också så att kommunen i god tid kan sätta upp tillfälliga barriärer snarare än att skadehantera en översvämning. Något som kom till användning strax efter att systemet var i drift då nivåerna började stiga och prognosen visade flera dagar i förväg behov av att bygga skyddsvallar - vilket också gjordes utan behov av att gå upp i stabsläge som tidigare gånger

”Framgångsfaktorerna i Värnamo har varit den engagerade personalen och de förstående politikerna. Den kunniga personalen på VA har fått som uppdrag att driva översvämningsfrågorna med medel ur skattekollektivet.” Antti Vähäkari, VA-Chef

Värnamoportalen Lagan, Värnamo kommun

Kontaktperson

Antti Vähäkari
VA-chef, Värnamo kommun

antti.vahakari@varnamo.se

Tillägg till Trelleborgs översiktsplan om stigande havsnivåer

Skånes kuster är särskilt utsatta för stigande havsnivåer. I ett tematiskt tillägg till Trelleborgs översiktsplan redovisar kommunen hur befintlig och framtida bebyggelse kan skyddas från ett stigande hav och kustnära översvämning. Fokus i dokumentet ligger på att agera förebyggande för att hantera effekterna av ett stigande hav. Kommunen beskriver sin syn på risken för översvämning och erosion längs med kusten och pekar på möjliga lösningar för hur riskerna kan minska eller upphöra. Tanken är att kommunens långa kust ska vara fortsatt tillgänglig för invånarna, genom åtgärder som inte bara hindrar vattnet utan även tillför värden längs kusten.

Markens lämplighet för lokaliseringen av bebyggelse och verksamheter ska i framtida processer bedömas utifrån dess beskaffenhet och läge med hänsyn till den framtida översvämnings- och erosionsrisk från havet som beskrivs i översiktsplanen.

Genom tillägget till översiktsplanen tas ett samlat grepp om översvämningsriskerna och fördelningen av kostnader för skyddsåtgärder preciseras. Ett gediget arbete där flera förvaltningar deltagit och planavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen dragit det tunga lasset, skapar i kombination med en forskningsbaserad grund både trygghet och förutsägbarhet för alla inblandade, säger Johannes Hagström, hållbarhetsstrateg på kommunledningsförvaltningen.

Kustskydd, Trelleborgs kommun

Kontaktperson

Johannes Hagström
Hållbarhetsstrateg, Trelleborgs kommun

johannes.hagstrom@trelleborg.se

Planering och samverkan för ett klimatsäkert Norrköping

Norrköpings sårbarhet för översvämning och värmebölja har kartlagts inom ramen för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet. Genom kartläggningen identifieras vilka av kommunens verksamheter och anläggningar som är sårbara för skyfall, översvämmade vattendrag och värmebölja. Mer än 150 tjänstepersoner och politiker, verksamma i kommunen, har medverkat.
För att förenkla arbetet har det varit viktigt att skapa en övergripande bild av hur klimatförändringar påverkar och kommer att påverka kommunen i framtiden. En gemensam färdriktning har tagits fram och bidragit till en bättre förståelse för vilka utmaningar som infinner sig när kommuner ska börja styra mot tuffa och långsiktiga klimatmål och anpassning.

Arbetet har lagt grunden till en långsiktig samverkan kring klimatanpassning mellan kommunens verksamhetskontor, kommunala bolag, räddningstjänst, Linköpings universitet och SMHI. Genom att träffas regelbundet och under lång tid har även förtroendet och förståelsen ökat mellan politiker, tjänstepersoner och forskare. Klimatanpassningsarbetet har även bidragit till en politisk vilja att fortsätta arbetet med klimatanpassning.

En förståelse för de kommungemensamma utmaningar som är kopplade till framtida klimatförändringar har tillsammans med kommunens gemensamma kunskapsresa om klimatanpassning varit avgörande framgångsfaktorer. Kunskapsresan behöver fortsätta. Att kommunen har släppt in forskningen nära verksamheterna har bidragit till en förståelse för varandras olika roller och till att både tjänstepersoner i kommunen och forskare har utmanats och utvecklats. Allt detta sammantaget gör att Norrköping har utsetts till Sveriges bästa klimatanpassningskommun, i IVL:s och Svensk försäkrings kommunrankning, säger Merja Willman, miljö- och klimatstrateg, Norrköpings kommun.

Klimatanpassning, Norrköpings kommun

Riskhanteringsplan Motala Ström, Länsstyrelsen Östergötland

Kontaktperson

Merja Willman
miljö- och klimatstrateg, Norrköpings kommun

merja.willman@norrkoping.se

Politiskt beslut ledde till snabb framdrift av klimatanpassningsarbetet i Gävle

I Augusti 2021 drabbades Gävle av ett av de kraftigaste skyfallen i svensk historia vilket resulterade i omfattande skador på många byggnader. Efter denna händelse har klimatanpassningsarbetet fått hög prioritet i kommunen. I Gävles kommunplan för år 2022 fattades ett viktigt politiskt beslut avseende att anpassa staden till ett klimat i förändring:

Kommunstyrelsen uppdras att i samverkan med hela kommunkoncernen ta fram en samordnad klimatanpassningsplan med förslag på nödvändiga åtgärder på kort och lång sikt kopplat till klimatförändringar, extremväder och en stad som växer. Investeringsramen tillförs 100 miljoner kronor under planperioden i ett första skede.

Enligt Gävle kommuns klimatanpassningsstrateg Erik Glaas har detta beslut möjliggjort 3 faktorer som alla har varit avgörande för att kommunen har fått så pass snabb framdrift av arbetet:

1. Fokuset på att klimatanpassningsarbetet skall involvera alla kommunala sektorer, bolag och förbund har gjort att vi effektivt har kunnat identifiera en stor mängd risker och genererat interna strategier och åtgärder i hela organisationen på kort tid.
2. Genom att kommunstyrelsen (via mig) gavs i uppdrag att leda detta arbete (i ett projekt) har arbetet kunnat involvera tjänstemän på en hög nivå som har gett legitimitet till organisationen att prioritera dessa frågor. I arbetet har jag en styrgrupp som innehåller alla sektorchefer, VDar och förbundsordföranden som fattar övergripande inriktningsbeslut, och en referensgrupp med avdelnings- och enhetschefer från alla verksamheter som är viktiga för klimatanpassningsarbetet. De har mandatet att bemanna sin verksamhet, och har därmed kunnat öronmärka tid och resurser till arbetet.
3. Via beslutet avsattes också 100 mkr till en investeringsfond för klimatanpassning som fördelas via projektet som jag leder. Medlen har kunnat användas till att snabbt starta upp investeringsprojekt för att implementera åtgärder, och kan också användas som medfinansiering när vi söker externa medel. Det har gett en stor hävstång för finansieringen av åtgärder. Vi har nu 10 parallella investeringsprojekt som implementerar åtgärder.
   

Kontaktperson

Erik Glaas
Klimatanpassningsstrateg, Gävle kommun

erik.glaas@gavle.se

Strategisk planering för ett resilient Halmstad

Halmstads kommun har tagit ett omfattande tag om klimatanpassningsutmaningen för att skydda staden för att minska sårbarheter och bygga ett resilient samhälle. Kommunens klimatanpassningsplan innehåller 2 delar som visar vägen för arbetet med att klimatsäkra Halmstads kommun:

• Kommunfullmäktiges plan för klimatanpassning som visar den politiska ambitionen med strategi och inriktning för arbetet
• Kommunstyrelsens plan för klimatanpassning som innehåller övergripande åtgärder och geografiska strategier samt kostnadsberäkningar och tidsplan.

Fem fokusområden har pekats ut som speciellt utsatta för påverkan från klimatförändringar:

1. Hälsa och välmående
2. bebyggelse
3. byggnation och samhällsplanering
4. infrastruktur och tekniska försörjningssystem
5. kultur- och naturmiljö
6. rekreation och organisation.

I fokusområdena specificeras åtgärder för att minska risker kopplat till klimatförändringarnas effekter. Under respektive fokusområde och i bilagor anges för varje åtgärd ansvarig nämnd och bolag. Huvudansvarig nämnd eller bolag ansvarar för initiering och genomförande av åtgärden.
Klimatanpassningsplanen prioriterar geografiska strategier för områden som identifierats med risk för klimatförändringar i kommunens översiktsplan. I planen beskrivs hur varje område påverkas av ett klimat i förändring samt vilka objekt som behöver skyddas.

Kommunstyrelsens plan för klimatanpassningar, Halmstad kommun (pdf)

Kommunfullmäktiges plan för klimatanpassningar, Halmstad kommun (pdf)

Kontaktperson

Hanna Billmayer
Klimatanpassningsstrateg, Halmstads kommun

hanna.billmayer@halmstad.se